Läkemedel

Hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats förmåga att pumpa ut mer blod till kroppen. Det visar en studie på patienter med hjärtsvikt.

Antibiotika biter inte på tarmbakterien Clostridioides difficile, som ställer till stora problem inom sjukvården. Nu visar en studie mekanismerna bakom bakteriens finurliga förmåga att utveckla resistens.

Sömnhormonet melatonin används mot sömnproblem, men verkar även förebygga självskadebeteende hos unga. Risken för självskador minskade främst bland tonårsflickor, visar en studie.

Mer information och stöd till vårdpersonal kan minska användningen av urinvägsantibiotika hos äldre personer – utan att riskerna för komplikationer ökar. Det visar en internationell studie.

Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.

Forskare har tagit fram ett nytt sätt att testa läkemedels förmåga att ta sig förbi blod-hjärnbarriären. Med den nya modellen kan djurförsök minska.

Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.

Många med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av fettlever som kan leda till mycket allvarliga leversjukdomar. Idag finns inget läkemedel, men forskare kan nu visa att en antikropp som blockerar ett protein kan bli ett framtida behandlingsalternativ.

Forskare har tagit fram ett DNA-pass för att kunna individanpassa läkemedelsdoser. Om en genetisk analys görs före behandling kan biverkningarna minska med 30 procent, visar en studie.

Forskare har tagit fram en metod för att på nanonivå kunna se var i cellerna ett läkemedel hamnar, och hur molekylerna beter sig. Tekniken gör det möjligt att på sikt utveckla nya läkemedel och skräddarsydda behandlingar.

Betablockerare används främst för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Men medicineringen tycks också dämpa aggressivitet och minska risken för våldsbrott. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

En tidig diagnos vid Alzheimers sjukdom ökar möjligheterna att sakta ner förloppet med läkemedel. Nu visar en studie att ett protein kan vara en tänkbar blodmarkör som avslöjar en ärftlig form av sjukdomen tio år innan symtom.

Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.

Studier som testar cannabis mot smärta får stor medieuppmärksamhet oavsett vilken effekt behandlingen har, enligt en studie från Karolinska institutet. Och placebo spelar en viktig roll i dessa studier, enligt forskarna.

Morfin hjälper inte människor som har sjukdomen kol och lider av svår andnöd, enligt en studie.