Läkemedel

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare på Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar och nya livsmedel kan utvecklas.

Ett virus attackerar en bakterie. Och hur försvarar sig bakterien? Jo, genom att ta kål på sig själv, för att rädda andra bakterier. Nu hoppas forskare kunna utnyttja denna försvarsmekanism i kampen mot infektioner – kanske går det att lura farliga bakterier och förmå dem att förinta...

Amfetaminmissbrukare som tar ett visst adhd-läkemedel tycks löpa mindre risk att dö eller hamna på sjukhus på grund av missbruket, enligt en ny studie.

Det sker saker i hjärnan i många år innan man märker symtomen på Alzheimers sjukdom. Och det går att diagnosticera sjukdomen i ett tidigt skede, menar forskare som har studerat särskilda proteiner i hjärnan.

Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta i svensk sjukvård, enligt en ny avhandling. När det gäller vissa typer av läkemedel tycks medvetenheten om biverkningarna vara extra låg.

Fler kan få covid-19 i vinter. Orsak: En ny omikronvariant som inte påverkas så mycket av antikroppar.

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran.

En av tjugo svenskar är öppna för att skaffa antibiotika utan recept, till exempel på semesterresan eller på nätet. Illavarslande, tycker forskare – som har en förklaring till varför vissa struntar i recept.

Risken att drabbas av astma och eksem ökar hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader. Förklaringen kan vara att läkemedlet påverkar tarmbakterier och stör immunsystemets utveckling.

Forskare har identifierat en typ av läkemedel som kan minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. Forskarna har även utvecklat ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.

Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns lovande resultat.

Ett läkemedel har testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné. Resultatet visar att patienterna fick färre andningsuppehåll och bättre syresättning efter behandlingen.

Forskare har hittat ett lovande sätt att få nanopartiklar laddade med cytostatika att ta sig in i cancerceller – likt en trojansk häst – vid tumörsjukdomen osteosarkom. Förhoppningen är effektivare behandling med färre biverkningar.

Forskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus. Den har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus.

Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men hos fler än var tredje patient är ett förhöjt värde falskt alarm, visar forskning. Kalprotektin i ett avföringsprov kan kan i stället bero på vanliga läkemedel, till exempel magsårsmedicin.

På 1990-talet dödade diklofenak nästan alla gamar i Indien. Substansen är godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Forskare har hittat stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.