Hjärnan

Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen när förutsägelser om dofter ska göras. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Blinda personer kan få upplevelser som påminner om vad seende får via synen – med riktigt bra syntolkning. Hur syntolkningen beskriver det som syns, men inte hörs, spelar stor roll, visar forskning. Ju mer specifikt och tydligt, desto bättre.

Vad händer i hjärnan när vi talar? Och när vi lyssnar på någon? Aktiveras samma områden i hjärnan? Det har forskare vid Stockholms universitet undersökt. Resultaten kan på sikt kasta ljus över hur hjärnan fungerar vid exempelvis autism och adhd.

Omkring 600 000 personer i Sverige sjunger i kör. Det är en populär aktivitet för såväl yngre som äldre. Men körsång är inte bara roligt och socialt, utan kan också ge mätbara hälsoeffekter.

Personer som pratar mycket i mobiltelefon har inte högre risk att drabbas av hjärntumör än andra. Det visar en stor internationell studie.

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Upptäckten kan få stor betydelse framöver, menar forskarna bakom en ny studie.

Känner du dig lite extra kär och galen inför Alla hjärtans dag? Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap, reder ut hur kärlekens kemiska cocktail påverkar hjärnan.

Våra hjärnor är "programmerade" så att vi tenderar att lyssna mest på de människor som vi gillar – och lyssna mindre på dem vi ogillar. Det har forskare i neuropsykologi visat i ett nytt experiment.

Vasaloppsåkare verkar mer sällan än andra drabbas av vaskulär demens och depression. Så här kan det hänga ihop, i hjärnan.

En studie på möss visar att förlorade kroppsfunktioner som känsel kan återställas efter en stroke. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till nya läkemedel för behandling av människor.

Forskare hittat en väg in i hjärnan för ett protein som är viktigt för hjärnans tidiga utveckling. Förhoppningen är att kunna hjälpa extremt för tidigt födda barn och förhindra att de får svåra komplikationer som hjärnblödning.

Forskarna kan för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar nedärvda retrovirus. De kan driva på inflammationer som förvärrar skadorna.

Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.

Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.

Forskare har skapat unika atlaser över den mänskliga hjärnans celler – från utveckling under fosterstadium till vuxen ålder. Kartläggningen kan bidra till ökad förståelse av hjärnsjukdomar och bättre behandlingar.

En risk för hjärnblödning tycks kunna överföras via blodtransfusion. Men sannolikheten att drabbas är mycket liten, enligt forskare bakom en stor studie.