En speciell förmåga att kunna planera i flera steg, lösa problem och fatta snabba beslut – men också en särskild personlighet. Det är receptet för att lyckas som fotbollsspelare på elitnivå, enligt ny forskning som letts från Karolinska institutet.
En internationell studie har tittat närmare på 204 fotbollsspelare från den högsta ligan i Brasilien och Sverige. Detta för att se utmärkande egenskaper och personlighetsdrag. Spelarna har sedan jämförts med en kontrollgrupp med 124 personer ur den allmänna befolkningen.
Enligt forskarna är studien om toppspelare den första i sitt slag.
– Frågan om vad det är som gör att elitidrottare blir så bra som de faktiskt blir har intresserat forskningen länge. Det första som undersöktes var förstås fysiken, att elitidrottare måste vara starka, snabba och uthålliga, men det räcker inte som förklaring, säger Predrag Petrovic, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
I stället har forskningen allt mer börjat titta på kognitiva förmågor och personlighetsdrag.
Snabbtänkta problemlösare
Den aktuella studien visar att elitfotbollsspelarna genomgående är mycket bättre än kontrollpersonerna när det gäller exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att lösa problem i en föränderlig miljö. Det handlar mycket om att reglera hur hjärnan arbetar, till exempel att planera i flera steg, hämma felaktiga beteenden och impulser samt vara flexibel.
– I fotboll har man en ständig interaktion mellan elva spelare i varje lag och miljön förändrar sig jättesnabbt. Beteendeinhibition är till exempel något som fotbollsbackar använder när motståndaren försöker dribbla förbi dem och anfallaren plötsligt byter håll. Då måste de snabbt hämma sitt pågående beteende och ställa om åt vilket håll de rör sig för att inte bli bortdribblade, säger Predrag Petrovic.
Tydliga personlighetsdrag
Ett annat drag som tydligt skiljer elitfotbollsspelare från den allmänna befolkningen är deras personlighet. Med hjälp av en särskild modell testades spelarna och kontrollpersonerna för fem olika personlighetsdrag. Det visade sig finnas stora skillnader.
Toppspelarna var betydligt mer utåtriktade, öppna för nya erfarenheter och samvetsgranna än personerna från den vanliga befolkningen. De var i sin tur mer neurotiska och tillmötesgående än spelarna.
– Det var en otroligt tydlig profil. Jag har inte jobbat så mycket med personlighetstest tidigare, men jag blev överraskad hur tydligt det var. Att spelarna var mer samvetsgranna innebär att de har en självdisciplin och jobbar stenhårt mot sitt mål. Att de sedan är betydligt mindre tillmötesgående på gruppnivå visar att de går sin egen väg, de bryr sig inte så mycket om vad andra tycker, säger Predrag Petrovic.
Forskarna har också använt artificiell intelligens och analyserat resultaten baklänges. AI-verktyget kunde med 97 procent träffsäkerhet plocka ut vilka av studiedeltagarna som var toppfotbollsspelare eller inte.
Använda spelare på bästa sätt
Enligt Predrag Petrovic är forskningsresultaten främst ett sätt att förstå hur människor och djur utvecklats och anpassats i miljöer som förändras snabbt, till exempel under jakt där man behöver arbeta i grupp.
Inom fotbollsvärlden tror han att studien kan komma att användas för att utnyttja spelare på bästa möjliga sätt, men också för att välja vilka man ska satsa på. Men det är inte självklart att resultaten från elitspelarna kan överföras på outvecklade unga fotbollsspelare.
– Om man tittar på den samlade forskningen inom området så verkar det som om de flesta av dessa färdigheter är medfödda, men att man kan träna upp dem lite grann. Andra studier som har tittat på ungdomsspelare kan också visa en liknande skillnad jämfört med normalbefolkningen, säger Predrag Petrovic.
Störst och starkast inte allt
Han lyfter också fram att mycket av urvalen i fotbollsklubbarna idag baseras på fysiska egenskaper.
– De som är störst och starkast går vidare, ofta de som är födda tidigt på året. Men vill man ha fler Daniel Chávez, Andrés Iniesta eller Lionel Messi, som alla är små, tekniska, spelare, så måste man kunna se den talangen som inte är fysisk. Att använda dessa resultat vid urvalet av spelare skulle göra det mer rättvist, menar jag, säger Predrag Petrovic.
Vetenskaplig studie:
“Decoding the elite soccer player’s psychological profile. Pnas.
