Neurologiska sjukdomar

En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar efter infektionen. Det visar en registerstudie.

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.

Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.

Behandling med autolog blodstamcellstransplantation kan minska symtomen hos patienter med aktiv multipel skleros, MS. Metoden är även säker att använda, enligt en studie.

Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.

En unik typ av muskelfiber i ögat kan stå emot ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar. Det visar ny forskning.

Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.

En svensk variant av det fruktade TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Om samma även gäller människor skulle det kunna hjälpa till förklara varför vissa TBE-smittade blir mycket sjukare än andra.

Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling.

Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.

Klusterhuvudvärk, tidigare kallad Hortons huvudvärk, har länge beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning att kvinnor generellt påverkas mer i vardagen än män och oftare har en kronisk variant av den plågsamma huvudvärken.

Många gamla människor har problem med ostadig gång. Men inget säger att alla måste ha det så. Ungefär en femtedel av äldre med gångbesvär har en speciell typ av neurologisk förklaring till sina problem – vilket innebär att det kan gå att få behandling, enligt forskning.

Vissa nervceller är motståndskraftigare mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS. Forskare vill därför identifiera och överföra egenskaperna hos dessa nervceller till nervceller som lätt degenererar.

Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan hos ALS-sjuka personer kan man förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet blir, enligt en studie.