VINJETT TEXT
ekonomi

Pengar i fickan bara för att du finns

Digitalisering och robotisering kan göra en stor del av jordens invånare arbetslösa. Många framhåller medborgarlön som en hållbar lösning.

Läs mer

Nyhet från forskning.se, 13 september 2018

Fler artiklar från forskning.se

Tema

Så lär sig nyanlända svenska på två år

Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det…

Läs mer

06 Sep |forskning.se

Väljarna gör jobbet på sociala medier

Sociala medier spelar en allt större roll i valrörelsen. Men för de flesta partierna kostar det för mycket att alltid…

Läs mer

04 Sep |forskning.se

Rosa eller blått? Alltmer könsuppdelat på barnavdelningen

Rosa för flickorna och blått på pojkarna. Har det alltid varit så? Nej, för hundra år sedan stod rosa för…

Läs mer

27 Aug |forskning.se

Positiva rön om invandring väcker infekterad debatt

Invandring är en av de frågor som intresserar väljare allra mest detta valår. Frågan är också en av de mest…

Läs mer

23 Aug |forskning.se

Fria skolvalet fritt bara för vissa

Det fria skolvalet i kombination med etableringen av fristående skolor är betydande orsaker bakom den växande skolsegregationen. De resursstarka eleverna…

Läs mer

20 Aug |forskning.se

Ett samhälle utan ekonomisk tillväxt – funkar det?

Det kan bli nödvändigt att bryta dagens konsumtionstrend för att hushålla med jordens resurser. Men nolltillväxt kan öppna för ett…

Läs mer

15 Aug |forskning.se

Om män reste som kvinnor

Män kör i snitt två mil mer än kvinnor per dag. Om män anammade kvinnors resvanor skulle koldioxidutsläppen minska och…

Läs mer

08 Aug |forskning.se

Långsammare Golfström kan ha orsakat värmeböljan

Beror den ihållande sommarhettan på att Golfströmmen saktat in? En ny svensk studie pekar på det, även om det i…

Läs mer

19 Jul |forskning.se

På vift med medeltidens guidebok

Ända sedan medeltiden har vi rest med hjälp av guideboken. Och den är sig ganska lik genom seklen. Oftast i…

Läs mer

09 Jul |forskning.se

Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön

Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har…

Läs mer

02 Jul |forskning.se

Med kroppen som din framtida el-leverantör

Kan kroppen själv generera elektricitet genom att vandra, bära en tung ryggsäck eller bara genom att svettas i solstolen en…

Läs mer

25 Jun |forskning.se

Är sockerberoende tillräckligt för en diagnos?

Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat…

Läs mer

20 Jun |forskning.se

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
«
»

Följ oss på facebook så missar du inget.


Följ oss på facebook så missar du inget.

FORSKNINGSNYHETER

  1. ALLA ÄMNEN
  2. Samhälle & Kultur
  3. Hälsa & medicin
  4. Natur & teknik
  5. Miljö
  6. Utbildning & skola

Så går det att stoppa dödliga infektioner med läkemedelsmolekyler

Bakterien Pseudomonas aeruginosa kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner hos människor. Vid infektionen aktiveras giftiga ämnen från bakterien av ett vanligt protein i våra celler. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur detta går till, och att aktiveringen kan hejdas…

Läs mer

18 Sep |Karolinska Institutet | Hälsa & medicin

Mer än bara nöje i 1600-talets underhållning

Späckhuggare som dansar balett, erotik och underhållningsvåld – 1600-talets kanske mest populära underhållningsform var operalibrettot. Den moderna litteraturvetenskapen har tagit avstånd från genren, men librettona hade inte bara syftet att roa. De var också ett sätt att föra politik och…

Läs mer

18 Sep |Göteborgs universitet | Samhälle & kultur

Dåligt för klimatet med granskog på dikade torvmarker

Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.

Läs mer

18 Sep |Göteborgs universitet | Miljö Natur & teknik

Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm

Bakterier i tarmfloran kan ge upphov till elektrisk ström, visar en ny studie från Lunds universitet. Det visar forskare från Lunds universitet som studerat mjölksyrabakterien Enterococcus faecalis som finns i magtarmkanalen hos människa och djur. Forskningsresultaten kan komma till nytta…

Läs mer

18 Sep |Lunds universitet | Hälsa & medicin

Sänkta krav enda sättet mota utbrändhet i jobbet

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet, visar forskning från Linköpings universitet.

Läs mer

18 Sep |Linköpings universitet | Hälsa & medicin Samhälle & kultur

Så ska puckellaxen stoppas

Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid…

Läs mer

18 Sep |SLU | Miljö Natur & teknik

Rätt placerade bioraffinaderier hejdar prisökningen på råvara

Efterfrågan på biobränslen ökar, inte minst sedan krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel infördes tidigare i år. Men trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.…

Läs mer

18 Sep |Luleå tekniska universitet | Natur & teknik

Svårbotad cancer kan upptäckas i tid

Bukspottkörtelcancer upptäcks ofta när det är för sent. Men med ett nytt blodbaserat test går den att upptäcka när den ännu är kirurgiskt behandlingsbar, vilket ökar möjligheterna till överlevnad.Testet är utvecklat av forskare vid lunds universitet.

Läs mer

17 Sep |Lunds universitet | Hälsa & medicin

Osäkerheter sätter krokben för ett klimatsmart skogsbruk

Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.

Läs mer

17 Sep |SLU | Miljö Samhälle & kultur

Vilken typ av lärare vill vi ha i skolan?

Samarbetande, följsam, individformande, stödjande...Dagens skola ska genomsyras av entreprenöriellt lärande, men hur ska en entreprenöriell lärare vara? Inte så lätt att förstå, menar Carina Holmgren vid Linnéuniversitetet som forskar om det lärarideal som entreprenöriellt lärande fört med sig.

Läs mer

17 Sep |Linnéuniversitetet | Utbildning & skola

Går kärleken som på räls?

De flesta människor har någon gång försökt sätta ord på sina känslor men upptäckt hur svårt det kan vara. Och ofta när vi vill försöka förstå någonting abstrakt utgår vi ifrån någonting konkret – vi uttrycker förståelsen metaforiskt.

Läs mer

17 Sep |Umeå universitet | Samhälle & kultur

Nya svar om kroniskt smärtsyndrom i munnen

Burning Mouth Syndrome är en sjukdom som i huvudsak drabbar kvinnor i medelåldern och uppåt. En kartläggning av sjukdomen väcker hopp om att det ska gå att utveckla bättre diagnostik och behandling. – Det är viktigt eftersom den drabbade patienten…

Läs mer

17 Sep |Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet | Hälsa & medicin

Miniskruvar fäster tänder bäst

Miniskruvar fungerar utmärkt vid tandreglering men behandlingen blir dyrare. − Av kostnadsskäl kan det inte bli en standardbehandling, men när det verkligen behövs är det en utmärkt åtgärd, säger Niels Ganzer, konstaterar tandläkaren Niels Ganzer doktorand vid Malmö universitet.

Läs mer

17 Sep |Malmö universitet | Hälsa & medicin

Rätt kemi när lärare och elever undervisar tillsammans

Är elektronnegativitet något negativt? Ibland kan ett enda ord blockera förståelsen för resten av undervisningen. Men när kemilärare och elever fick undervisa tillsammans blev det lättare att reda ut begreppen. Det visar ny forskning om tvålärarsystem - men nu med…

Läs mer

14 Sep |Högskolan i Halmstad | Utbildning & skola

”Money for nothing?”

Digitalisering och robotisering kan göra en stor del av jordens invånare arbetslösa. Många framhåller medborgarlön som en hållbar lösning, för att undvika samhällskollaps. I dag pågår pilotprojekt på flera håll i världen – men i Sverige är intresset svalt.

Läs mer

13 Sep |forskning.se | Samhälle & kultur

Gamla gener sparas i arkiv på havsbotten

Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar…

Läs mer

13 Sep |Göteborgs universitet | Miljö Natur & teknik

De politiska följderna av tron på evigt liv

Synen på människan som en biologisk varelse, präglad av sin nationella tillhörighet och kultur, understödde nazismens framfart. För vissa kristna och judiska tänkare blev idén om ett evigt liv en kritik mot dessa tankegångar.

Läs mer

13 Sep |Göteborgs universitet | Samhälle & kultur

När följarna är starkare än varumärket

Reaktionerna från följarna i sociala medier kan få ödesdigra konsekvenser för varumärket. Man måste lyssna, men inte alltid göra som följarna vill, konstaterar forskaren Veronika Tarnovskaya.

Läs mer

13 Sep |Lunds universitet | Samhälle & kultur

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Mer än bara nöje i 1600-talets underhållning

Späckhuggare som dansar balett, erotik och underhållningsvåld – 1600-talets kanske mest populära underhållningsform var operalibrettot. Den moderna litteraturvetenskapen har tagit avstånd från genren, men librettona hade inte bara syftet att roa. De var också ett sätt att föra politik och…

Läs mer

18 Sep |Göteborgs universitet

Sänkta krav enda sättet mota utbrändhet i jobbet

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet, visar forskning från Linköpings universitet.

Läs mer

18 Sep |Linköpings universitet

Osäkerheter sätter krokben för ett klimatsmart skogsbruk

Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.

Läs mer

17 Sep |SLU

Går kärleken som på räls?

De flesta människor har någon gång försökt sätta ord på sina känslor men upptäckt hur svårt det kan vara. Och ofta när vi vill försöka förstå någonting abstrakt utgår vi ifrån någonting konkret – vi uttrycker förståelsen metaforiskt.

Läs mer

17 Sep |Umeå universitet

”Money for nothing?”

Digitalisering och robotisering kan göra en stor del av jordens invånare arbetslösa. Många framhåller medborgarlön som en hållbar lösning, för att undvika samhällskollaps. I dag pågår pilotprojekt på flera håll i världen – men i Sverige är intresset svalt.

Läs mer

13 Sep |forskning.se

De politiska följderna av tron på evigt liv

Synen på människan som en biologisk varelse, präglad av sin nationella tillhörighet och kultur, understödde nazismens framfart. För vissa kristna och judiska tänkare blev idén om ett evigt liv en kritik mot dessa tankegångar.

Läs mer

13 Sep |Göteborgs universitet

När följarna är starkare än varumärket

Reaktionerna från följarna i sociala medier kan få ödesdigra konsekvenser för varumärket. Man måste lyssna, men inte alltid göra som följarna vill, konstaterar forskaren Veronika Tarnovskaya.

Läs mer

13 Sep |Lunds universitet

Yoga förbättrar psykisk hälsa hos intagna på fängelser

Yoga minskar inte bara oro och aggressioner, utan förbättrar också den psykiska ohälsan hos intagna på fängelser, visar en uppföljning av en tidigare studie.

Läs mer

12 Sep |Högskolan Väst

De flesta blir svenska med tiden

Utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, något som riskerar att öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner. Men den skillnaden jämnar ut sig med tiden, visar en analys av studier om politisk…

Läs mer

05 Sep |Uppsala universitet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Så går det att stoppa dödliga infektioner med läkemedelsmolekyler

Bakterien Pseudomonas aeruginosa kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner hos människor. Vid infektionen aktiveras giftiga ämnen från bakterien av ett vanligt protein i våra celler. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur detta går till, och att aktiveringen kan hejdas…

Läs mer

18 Sep |Karolinska Institutet

Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm

Bakterier i tarmfloran kan ge upphov till elektrisk ström, visar en ny studie från Lunds universitet. Det visar forskare från Lunds universitet som studerat mjölksyrabakterien Enterococcus faecalis som finns i magtarmkanalen hos människa och djur. Forskningsresultaten kan komma till nytta…

Läs mer

18 Sep |Lunds universitet

Sänkta krav enda sättet mota utbrändhet i jobbet

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet, visar forskning från Linköpings universitet.

Läs mer

18 Sep |Linköpings universitet

Svårbotad cancer kan upptäckas i tid

Bukspottkörtelcancer upptäcks ofta när det är för sent. Men med ett nytt blodbaserat test går den att upptäcka när den ännu är kirurgiskt behandlingsbar, vilket ökar möjligheterna till överlevnad.Testet är utvecklat av forskare vid lunds universitet.

Läs mer

17 Sep |Lunds universitet

Nya svar om kroniskt smärtsyndrom i munnen

Burning Mouth Syndrome är en sjukdom som i huvudsak drabbar kvinnor i medelåldern och uppåt. En kartläggning av sjukdomen väcker hopp om att det ska gå att utveckla bättre diagnostik och behandling. – Det är viktigt eftersom den drabbade patienten…

Läs mer

17 Sep |Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Miniskruvar fäster tänder bäst

Miniskruvar fungerar utmärkt vid tandreglering men behandlingen blir dyrare. − Av kostnadsskäl kan det inte bli en standardbehandling, men när det verkligen behövs är det en utmärkt åtgärd, säger Niels Ganzer, konstaterar tandläkaren Niels Ganzer doktorand vid Malmö universitet.

Läs mer

17 Sep |Malmö universitet

Upptäckt av nervceller öppnar för nya behandlingar av hörselskador

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i det perifera hörselsystemet, varav tre helt nya. Kartläggningen av dessa kan leda till nya former av behandlingar av olika hörselskador som tinnitus och åldersrelaterad hörselnedsättning.

Läs mer

12 Sep |Karolinska Institutet

Yoga förbättrar psykisk hälsa hos intagna på fängelser

Yoga minskar inte bara oro och aggressioner, utan förbättrar också den psykiska ohälsan hos intagna på fängelser, visar en uppföljning av en tidigare studie.

Läs mer

12 Sep |Högskolan Väst

Nytt sätt behandla bakterieinfektioner kan öka antibiotikaeffekt

Genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt går det att öka förmågan att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Det visar en studie vars syfte varit att utveckla nya metoder för att använda existerande preparat på ett effektivare och…

Läs mer

10 Sep |Uppsala universitet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Dåligt för klimatet med granskog på dikade torvmarker

Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.

Läs mer

18 Sep |Göteborgs universitet

Så ska puckellaxen stoppas

Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid…

Läs mer

18 Sep |SLU

Rätt placerade bioraffinaderier hejdar prisökningen på råvara

Efterfrågan på biobränslen ökar, inte minst sedan krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel infördes tidigare i år. Men trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.…

Läs mer

18 Sep |Luleå tekniska universitet

Gamla gener sparas i arkiv på havsbotten

Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar…

Läs mer

13 Sep |Göteborgs universitet

Så kan biobränsleproduktionen bli mer effektiv

För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste processen att utvinna biobränsle bli mycket effektivare. En av de viktigaste åtgärderna är att utveckla cellfabriker till en lägre kostnad, enligt forskare vid Chalmers.

Läs mer

11 Sep |Chalmers tekniska högskola

Själsliga ärr ökar skaderisken bland elitidrottare

Aktiva elitfriidrottare som utsatts för sexuella eller fysiska övergrepp någon gång i livet löper större risk för att drabbas av skador. Sambandet ses främst hos kvinnliga idrottare visar en ny studie från Athletics Research Center vid Linköpings universitet.

Läs mer

07 Sep |Linköpings universitet

Därför är vissa modigare än andra

Varför går vissa utan att tveka på lina mellan domkyrkotornen eller åker ner för Niagarafallen i en tunna medan andra skyggar för tanken att gå av köpcentrets rulltrappor? Forskare har funnit att en viss typ av celler i hippocampus spelar…

Läs mer

07 Sep |Uppsala universitet

Fåglar hjälper varandra av delvis egoistiska skäl

Det lönar sig att hjälpa sina syskon. Fåglar som lever i grupper men inte har egna ungar – och som hjälper till att föda upp sina yngre syskon – har större chans att själva bli föräldrar i framtiden. –…

Läs mer

07 Sep |Lunds universitet

Torka slår först mot vattendragen

Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar, och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader, visar en studie från Stockholms universitet.

Läs mer

06 Sep |Stockholms universitet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Dåligt för klimatet med granskog på dikade torvmarker

Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.

Läs mer

18 Sep |Göteborgs universitet

Så ska puckellaxen stoppas

Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid…

Läs mer

18 Sep |SLU

Osäkerheter sätter krokben för ett klimatsmart skogsbruk

Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.

Läs mer

17 Sep |SLU

Gamla gener sparas i arkiv på havsbotten

Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar…

Läs mer

13 Sep |Göteborgs universitet

Torka slår först mot vattendragen

Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar, och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader, visar en studie från Stockholms universitet.

Läs mer

06 Sep |Stockholms universitet

Betalningsvilja räcker inte för mer biobränsledrivet flyg

Det finns en vilja hos företag och organisationer att betala extra för bioflygbränsle, men inte tillräckligt för att flygbolagen ska kunna byta ut hälften av bränslet mot mer miljövänliga alternativ. Ska biobränslet slå igenom i flyget krävs politiska styrmedel,…

Läs mer

04 Sep |SLU

Nu tinar fruset kol

Stora mängder fruset kol lagras i permafrostens jord. När den sibiriska permafrosten tinar, så stiger utsläppen av växthusgaser. De ryska floderna spelar en avgörande roll för framtidens klimat.

Läs mer

03 Sep |Umeå universitet

Torka ger stressade växter

Torka har lett till stressade växter över stora områden under de senaste decenniernas extrema torkperioder i Europa, USA och Ryssland.

Läs mer

30 Aug |Lunds universitet

Svår torka stör jordarnas funktioner

Extremvärme och torka får långvariga effekter på marken och dess små och osynliga invånare. Enligt forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är mikrobsamhällena livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat och rent vatten.

Läs mer

30 Aug |SLU

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Vilken typ av lärare vill vi ha i skolan?

Samarbetande, följsam, individformande, stödjande...Dagens skola ska genomsyras av entreprenöriellt lärande, men hur ska en entreprenöriell lärare vara? Inte så lätt att förstå, menar Carina Holmgren vid Linnéuniversitetet som forskar om det lärarideal som entreprenöriellt lärande fört med sig.

Läs mer

17 Sep |Linnéuniversitetet

Rätt kemi när lärare och elever undervisar tillsammans

Är elektronnegativitet något negativt? Ibland kan ett enda ord blockera förståelsen för resten av undervisningen. Men när kemilärare och elever fick undervisa tillsammans blev det lättare att reda ut begreppen. Det visar ny forskning om tvålärarsystem - men nu med…

Läs mer

14 Sep |Högskolan i Halmstad

Unga är mest stressade över skolprestationer

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa.

Läs mer

12 Sep |Örebro universitet

Så lär sig nyanlända svenska på två år

Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det är receptet när Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.

Läs mer

06 Sep |forskning.se

För mycket bak och för lite mat

Hemkunskapsundervisningen i särskolan har fel fokus och hjälper inte barnen att bli självständiga vuxna. Dels bakas det mer söta bakverk än det lagas mat, dels så är den matlagning som görs allt för avancerad.

Läs mer

04 Sep |Uppsala universitet

Salamandrarna som förändrade stadsbarnen

Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar,…

Läs mer

28 Aug |Högskolan i Gävle

Omfattande psykisk ohälsa bland unga som nättrakasseras

Den psykiska ohälsan är omfattande bland unga som utsätts för mobbning, nättrakasserier och fysiskt våld. Det bekräftas av en ny avhandling från Lunds universitet. Resultaten visar bland annat att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och nättrakasserier även vid…

Läs mer

27 Aug |Lunds universitet

Fria skolvalet fritt bara för vissa

Det fria skolvalet i kombination med etableringen av fristående skolor är betydande orsaker bakom den växande skolsegregationen. De resursstarka eleverna väljer i högre utsträckning fristående skolor än vad de svagare eleverna gör. Dessutom väljer de bort skolor i socioekonomiskt utsatta…

Läs mer

20 Aug |forskning.se

Yrkesutbildningar utan teoretiska ämnen ger sämre läsförmåga

Läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det. Det visar en färsk nordisk studie. Jämförelsen är gjord mellan olika generationer och olika former av gymnasieutbildningar i Sverige och…

Läs mer

09 Aug |Mittuniversitetet

  • 1
  • 2
  • 3
«
»

Artificiell intelligens

Forskning.se har tagit fram en kunskapswebb om artificiell intelligens, AI, baserad på aktuell forskning.

Syftet är att väcka intresse för ämnet, visa var forskningen står idag och vilka konsekvenserna kan bli.

Artificiell intelligens ingår på ett eller annat sätt i många människors vardag och påverkar viktiga demokratiska frågor om insyn, delaktighet, beslutsfattande och integritet.

Artificiell intelligens är ett av vår tids mest fantasieggande områden. Redan idag kan datorerna lära sig nya saker genom smarta algoritmer.

Men vem bestämmer över algoritmerna? Och vad händer om maskiner får mer att säga till om än människor? Vi ger dig några av svaren – baserade på forskarintervjuer. Följ med på vår kunskapsresa om AI och framtidens samhälle!

Till AI-webben

Nyhetsbrev

Prenumerera på forskningsnyheter från forskning.se

Vi skickar ut nyhetsbrevet en gång i veckan. För att få vårt nästa utskick fyll i din epostadress.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på fliken "avprenumerera" högst upp i nyhetsbrevet.

Om du har frågor kontakta: red@forskning.se. Du kan även följa våra forskningsnyheter via vår RSS.

Vi finns där du är @forskningsnyhet


Vi finns där du är @forskningsnyhet