Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Ny förpackning kan minska kvicksilvret i tonfisken
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.
-
183 miljoner år gammal svanödla analyserad
För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
-
Virtuella stängsel kan hålla korna i hagen
Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.
-
Gullvivorna har förändrat sina blommor
Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar...
-
Hanflugor vässar synen för att upptäcka parningsbluff
Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.
-
Smartare minne i framtidens datorer inom EU
Forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som optimerar minnet i en dators mikroprocessor. Det här är viktigt för utvecklingen av framtidens datorer, där EU siktar på att bli självförsörjande.
-
Nanopartiklar kan skada coronaviruset
Forskare har upptäckt ett nytt sätt att mota coronaviruset. En ny studie visar att en viss typ av nanopartiklar kan skada virusets yttre hölje. Tekniken kan bana väg för effektivare desinfektion av ytor, luft och vatten.
-
Genetisk variation minskar bland världens arter
Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.
-
Ädelgas fixar mer plats på minneskortet
Framtidens elektronik skulle kunna bli ännu mindre om fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen, visar forskning vid Linköpings universitet.
-
Elektroder av plast kopplades till celler
Forskare vid Linköpings universitet har för första gången lyckats koppla organisk elektronik till enskilda cellmembran. Målet på sikt är att kunna behandla neurologiska sjukdomar med hög precision.
-
Spindelns håriga ben nosar upp sexpartner
Manliga spindlar tar benen till hjälp för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Det visar en studie från bland annat Lunds universitet.
-
Appar öppnar blicken för naturen
Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.
-
Extrema vindar upptäckta på exoplanet
Det blåser rejält på exoplaneten WASP-127b, som även omges av vattenånga. Vindstyrkan kan nå hastigheter på 33 000 kilometer i timmen. Det visar en internationell studie med forskare vid Uppsala universitet. De har bland annat utvecklat ett instrument för att kunna undersöka klimat på...
-
Rovströmmingen – en unik och matglad fisk
I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar, något som väckt frågor. Forskning vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att de storväxta fiskarna är en genetiskt unik grupp. De växer snabbt eftersom mycket småfisk som spigg hamnar i deras magar.
-
Vildsvinens bökande ger skogens växter en ny chans
Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.
-
Kraftig kyla avgjorde inte dinosauriernas öde
Svavel i atmosfären, som orsakar kallare klimat, spelade troligen mindre roll för dinosauriernas utdöende än man tidigare trott. Snarare ligger mörker bakom att många arter utrotades efter det katastrofala asteroidnedslaget. Det menar forskare vid Luleå tekniska universitet.