Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Historisk växtlighet viktig för humlornas trivsel
Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.
-
Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas
Organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan, producerade i stor mängd. Det kan bli möjligt efter nya forskningsrön vid Linköpings universitet.
-
Ny ingrediens kan göra vitt bröd nyttigare
Vitt fluffigt bröd eller en kompakt fullkornslimpa? I framtiden kanske vi inte behöver välja mellan gott eller nyttigt bröd. Förändrat vetekli skulle nämligen kunna bli en ny näringsrik ingrediens i vitt bröd.
-
Flaxande fågelrobot kan ge bättre drönare
Försök med en specialkonstruerad robotfågelvinge visar hur fåglars flaxande kan optimera flygningen. Rönen, från Lunds universitet, skulle i förlängningen kunna leda till utveckling av flaxande, effektiva, drönare.
-
Bättre koll på korn kan öka skördarna
Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.
-
Hjärntest visar att krabbor känner smärta
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
-
Bajsrester ledtråd till dinosauriernas framgång
Vem åt vem under dinosauriernas tid på jorden? Det vet forskarna mer om efter undersökningar av matrester i avföring som bevarats som fossil. Bajset ger ledtrådar till dinosauriernas roll i ekosystemet, men också hur de kunde bli så framgångsrika. En förklaring kan vara varierad kost.
-
Nya insekter kan hittas med snabbt dna-test
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.
-
Växter viktig del av kulturen på Borneo
Borneos unika växter kan användas till byggmaterial och mediciner, men ger även inkomster för människor. Många arter är dessutom viktiga för olika befolkningsgruppers kultur och traditioner. Det framkommer i en ny biokulturell databas som tagits fram av forskare vid SLU.
-
Tillåtna utsläpp från fartyg hotar svenska havsområden
Tillåtna kemikalieutsläpp från tankfartyg är ett hot mot svenska skyddade havsområden. Det framgår av en rapport från Linnéuniversitetet och Kustbevakningen. Många utsläpp har upptäckts utanför Skåne, Blekinge och Öland.
-
Blandskog minskar risk för skogsskador i varmare klimat
Skogar med få trädarter är extra utsatta för skador. Att få in fler trädarter i skogsbestånd kan bli en viktig försäkring mot skador i ett varmare klimat, enligt en studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
-
Därför kan olika sjöfåglar samsas på samma plats
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
-
Mer protein från havssallat kan utvinnas med ny metod
Sugen på en tångburgare eller en proteinsmoothie från havet? Det skulle nämligen kunna bli framtidens mat. Genom en ny metod har forskare vid Chalmers lyckats utvinna betydligt mer protein från havssallat, som kan bli ett nytt vegetariskt alternativ till kött.
-
Dödlig attack på hög höjd ledtråd till flyttfåglars beteende
Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskare vid Lunds universitet att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att...
-
Nya arter upptäcks med modern dna-teknik
Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.
-
Ett steg närmare metod som varnar för jordbävningar
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå före jordbävningar och kan användas för att förutsäga dem. Det visar fleråriga studier på Island, gjorda av forskare vid Stockholms universitet.