Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Högre halter miljögifter nära fritidsbåtarnas spolplatser
För att minska miljöpåverkan från båtbottenfärger har särskilda spolplatser byggts i småbåtshamnar. En studie i en Göteborgshamn visar att halterna av miljöskadliga ämnen är högst nära spolplattorna. Forskarna upptäckte också att två invasiva amöbadjur etablerat sig i området.
-
Kritiska radiosystem har allvarliga säkerhetsbrister
En ny studie avslöjar säkerhetsbrister i de radiosystem som används av blåljusmyndigheter och andra samhällsviktiga organisationer. Forskarna varnar för att systemen ofta saknar grundläggande skydd mot digitala hot.
-
Svenska djur blir invasiva utomlands
Du har kanske hört talas om djur som är nya till Sveriges natur och som ställer till med problem, till exempel mördarsniglar. Men det finns också svenska djur som orsakar problem i andra länder.
-
Viktiga livsmiljöer för marina djur saknar skydd
Havssköldpaddor hotas av mänsklig aktivitet – och de är långt ifrån ensamma. Många arter i världshaven riskerar att påverkas negativt av fiske, sjöfart och nedskräpning, samtidigt som bara en liten del av haven är skyddade. Det visar en internationell studie som Lunds universitet...
-
Med AI kan utveckling av nya material gå snabbare
Testning och datorsimuleringar som tar lång tid är en utmaning när man designar nya material. En ny AI-modell kan hjälpa till att utveckla nya hållbara material snabbare.
-
Ny typ av partikel upptäckt på månen
Med hjälp av ett svenskt rymdinstrument har negativa vätejoner kunnat mätas på månens yta. Det är en partikeltyp som aldrig tidigare har observerats där.
-
Kalla vintrar bromsar arters spridning
När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.
-
Nattfjäril tar hjälp av stjärnorna under långflygning
Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens...
-
Mikrofon fångar ljudet från törstiga träd
Träd som lider av torka ger ifrån sig ljud som kan fångas upp med mikrofoner – och nu visar en studie från SLU att dessa ljud kan avslöja permanenta skador. Genom att lyssna på skogens viskningar hoppas forskarna kunna utveckla ett nytt sätt att upptäcka klimatstress hos träd.
-
Torrt väder ökar effekten av naturvårdsbränder
Naturvårdsbränder genomförs oftast på våren när marken är fuktig – men för att gynna den biologiska mångfalden ger bränder under riktigt torra förhållanden bäst resultat. Det visar en avhandling från SLU.
-
Dvärggalax passerade Vintergatan flera gånger innan den slukades
Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.
-
Musslornas larver får fiskar att ändra kurs
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
-
Litiumgruvor i Europa kan halvera importbehovet
Den viktigaste mineralen i elbilsbatterier är litium, men Kina dominerar litiummarknaden och ingen utvinning sker i Europa. En studie visar nu att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion - vilket skulle kunna mer än halvera EU:s importberoende i framtiden.
-
Så hänger skalbaggarnas släkt ihop
Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.
-
Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
-
Sillgrisslor fiskar helst i kända vatten
Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.