Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Liten antikropp ger skydd mot influensa
Forskare har lyckats mota en rad influensavirus i en studie på möss. Upptäckten av en liten skyddande molekyl kan vara ett steg mot bättre behandling och bredare vaccin även för människor.
-
Koppling ses mellan alkohol och cancer
Om alkoholkonsumtionen i ett land minskar, dör också färre i cancer. Det menar forskare bakom en studie som visar en koppling mellan drickande och dödsfall i cancersjukdomar.
-
Snor och slem – viktigare än du tror
Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll för vår hälsa. Nu undersöker forskare om slem även kan användas i nya läkemedel.
-
Så snabbt sprids covid-19 via luften
Hur mycket virus krävs egentligen för att bli smittad av coronavirus och hur snabbt går det? Forskning från Lunds universitet visar att det räcker med att vistas några minuter i samma rum som en person med covid-19 för att själv få viruset.
-
Digital vård räcker inte vid halsfluss
Ett digitalt läkarbesök räcker inte för att bedöma viktiga kriterier för halsfluss och behov av antibiotika. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare
Hjärnans biologiska ålder kan påverkas negativt av inflammation och högt blodsocker, som kan skada kroppens kärl. En hälsosam livsstil kopplas däremot till en yngre ålder för hjärnan. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet tagit hjälp av AI för att bedöma hjärnors...
-
Blodprov visar om hjärtat riskerar avstötning
Ett enkelt blodprov, exempelvis på vårdcentralen, kan visa om ett nytt hjärta tolereras av kroppen. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet. Många hjärttransplanterade personer kan därmed slippa dagens tidskrävande, besvärliga och obehagliga provtagningar.
-
Äldres stillasittande behöver inte vara dåligt
Ett snävt fokus på att minska äldre människors stillasittande gör att behovet av återhämtning lätt glöms bort. Och man kan leva ett aktivt liv även om man behöver sitta delar av dagen. Det menar Joakim Niklasson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Linnéuniversitetet.
-
Du är inte ensam om att oroa dig för klimatet
6 av 10 barn är oroliga för klimatet. Och många tycker att vuxenvärlden har svikit. Ungefär varannan vuxen har också klimatoro – och för många blir den ett hinder i vardagen, visar ny forskning. Ta oron på allvar och våga möta den, säger forskaren Maria Ojala.
-
Mer rörelse kan få tonåringar att må bättre
Det finns en koppling mellan fysisk aktivitet, mindre skärmtid och bättre psykisk hälsa bland högstadieelever. Det visar en avhandling vid GIH som också undersökt effekter av rörelsepauser under skoldagen.
-
Molekyl kan hjälpa tarmen att läka
Forskare vid Karolinska institutet har hittat en molekyl som kan hjälpa tarmen att läka efter skador, men också bromsa tumörtillväxt vid tjock- och ändtarmscancer. Upptäckten kan leda till nya behandlingar både vid inflammatorisk tarmsjukdomar, IBD, och cancer.
-
Totalresistenta bakterier från krigets Ukraina är mycket smittsamma
Bakterier från krigsskadade patienter på sjukhus i Ukraina är inte bara mycket resistenta mot antibiotika. De är också mycket smittsamma, visar ny studie. – Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian...
-
Skadligt datorspelande kopplas till problematiskt känsloliv
Människor som har svårt att hantera sina känslor – och flyr in i en fantasivärld – har en ökad risk att bli beroende av datorspelande. Det visar en ny avhandling i psykologi vid Luleå tekniska universitet.
-
Ålder påverkar effekt av hormonbehandling vid bröstcancer
I dag får alla kvinnor med östrogenkänslig bröstcancer hormonbehandling, men har alla nytta av den? En studie visar att behandlingen minskar risken för återfall hos kvinnor i klimakteriet. För yngre kvinnor är effekten över tid inte lika tydlig.
-
Så skiljer nervsystemet på olika slags beröring
Två typer av nervceller i huden tycks särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en studie från Linköpings universitet. Kunskapen är viktig för att i kunna återställa känsel som gått förlorad eller för att utveckla proteser.
-
Så kan demenssjukdom påverka empatin
Patienter med frontallobsdemens har ofta sämre empatisk förmåga. En studie vid Karolinska institutet har undersökt hur detta speglas i hjärnan. Forskarna såg att personer med demenssjukdomen reagerar annorlunda när andra människor drabbas av smärta.