Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Rester av värdefulla metaller kan räddas av bakterier
Mycket gruvavfall lämnas i miljöfarliga högar efter att magnesium och andra metaller har utvunnits. Men i resterna finns råvaror som kan tas till vara med hjälp av syra från bakterier, enligt forskning vid Linnéuniversitetet.
-
Främmande tallar ger inte fler granbarkborrar
Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.
-
Svar om gåtfulla jetstrålar närmar sig
Hur kan supermassiva svarta hål skjuta iväg galaxlånga strömmar av högenergiska partiklar – så kallade jetstrålar – nästan i ljusets hastighet? Forskare vid Chalmers har nu tagit ett viktigt steg för att besvara frågan. Nya mätningar visar att det går att ta bilder av ett svart...
-
Oväntad artrikedom i ekskogarna i norr
Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
-
Månens äldsta krater är 4,3 miljarder år
Månens största och äldsta nedslagskrater bildades 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills har trott. Det visar en ny studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
-
Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori
Forskare vid bland annat Linköpings universitet har bekräftat en tio år gammal teoretisk studie som säger att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken, komplementaritet, kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Forskningen kan på sikt bana väg för bättre...
-
Sälens fiskmeny avslöjas med AI
Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.
-
Oväntat fynd av små musslor i svenska sjöar
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
-
Historisk växtlighet viktig för humlornas trivsel
Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.
-
Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas
Organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan, producerade i stor mängd. Det kan bli möjligt efter nya forskningsrön vid Linköpings universitet.
-
Ny ingrediens kan göra vitt bröd nyttigare
Vitt fluffigt bröd eller en kompakt fullkornslimpa? I framtiden kanske vi inte behöver välja mellan gott eller nyttigt bröd. Förändrat vetekli skulle nämligen kunna bli en ny näringsrik ingrediens i vitt bröd.
-
Flaxande fågelrobot kan ge bättre drönare
Försök med en specialkonstruerad robotfågelvinge visar hur fåglars flaxande kan optimera flygningen. Rönen, från Lunds universitet, skulle i förlängningen kunna leda till utveckling av flaxande, effektiva, drönare.
-
Bättre koll på korn kan öka skördarna
Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.
-
Hjärntest visar att krabbor känner smärta
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
-
Bajsrester ledtråd till dinosauriernas framgång
Vem åt vem under dinosauriernas tid på jorden? Det vet forskarna mer om efter undersökningar av matrester i avföring som bevarats som fossil. Bajset ger ledtrådar till dinosauriernas roll i ekosystemet, men också hur de kunde bli så framgångsrika. En förklaring kan vara varierad kost.
-
Nya insekter kan hittas med snabbt dna-test
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.