Snok ringlar på marken
Bild: Simon Kärvemo
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Varmare klimat har bidragit till att svenska snokar blivit både längre och fetare. Men samtidigt överlever färre vintern. Enligt forskare vid SLU kan orsaken vara tunnare snötäcken.

Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar dem. Studien ger en blandad bild av effekterna, skriver Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.

Forskningen, som utgått från över 60 års snokdata från Nackareservatet i Stockholmsområdet, visar att hanarna i genomsnitt blivit fem centimeter längre. Honornas längd har ökat med sju centimeter. Ormarna har dessutom fått mer kroppshull. En trolig förklaring är att sommaren har förlängts i det varmare klimatet. Snokarna kommer numera ut från sin vinterdvala cirka10 dagar tidigare och hinner därmed äta mer.

Tunnare isolerande snötäcke

Studien visar däremot att vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Forskarna tror att detta kan kopplas till mildare vintrar med mindre isolerande snötäcke.

Ett snötäcke som är mindre än 15 centimeter tycks kunna påverka snokarna negativt, enligt studien.

– Det är alarmerande att vinteröverlevnaden över åren har minskat. Särskilt som snokarna generellt sett var i bättre form efter sommaren och därför borde haft större chans att klara vintern. Vår tolkning är att de negativa effekterna av ett ändrat klimat numera överväger de positiva effekterna av bättre kroppskondition och överlevnad från sommarsäsongen, säger Simon Kärvemo, forskare vid SLU, i pressmeddelandet.

En snok ligger på marken och solar sig.

Fakta om Sveriges snokar

Snoken kan bli 60–120 cm lång och syns oftast till intill vatten eller fuktiga marker. Den äter framför allt grodor, paddor och fisk, men kan även ta sorkar och andra smådjur. I Sverige finns snokar i Götaland, större delen av Svealand och södra Norrlandskusten.

Snoken är den enda ormen i Sverige som lägger ägg, vanligtvis i gödselstackar som utvecklar värme när de förmultnar. Det är ett problem eftersom gödselstackarna i jordbruket har blivit färre. Komposter kan vara ett alternativ om de är tillräckligt varma.

Källa: SLU/Artdatabanken

 

Snokar fångades in under många år

Studien bygger på en ovanligt lång serie med data som samlats in av intendent Carl Edelstam vid Naturhistoriska riksmuseet.

Varje år mellan 1942 och 2009 fångade han in snokar, märkte dem och noterade längd, unika bukmönster och beteende innan de släpptes ut igen. Eftersom varje snokindivid kan kännas igen på bukmönstret om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är.

När Carl Edelstam började sin studie på 1940-talet var inte klimatfrågan aktuell. De nya rönen om snokarna belyser hur viktiga långa tidsserier är, även för att kunna svara på nya frågeställningar som dyker upp, menar forskarna.

– Reptiler är särskilt lämpliga när man undersöker effekter av ett varmare klimat eftersom såväl fortplantning, utseende som beteende påverkas mycket av temperaturen. Därför kan de ge oss tidiga signaler på hur ett varmare klimat kommer att påverka faunan. Såvitt vi vet finns det ingen tidigare studie av en reptil i ett tempererat klimat som visar ett så tydligt samband mellan överlevnad och övervintring, än mindre en studie som visar ett kritiskt tröskelvärde för skyddande snödjup, säger Simon Kärvemo.

Studien är ett samarbete mellan SLU, Högskolan Kristianstad och Naturhistoriska riksmuseet.

* Den översta bilden i artikeln visar en snok som lever i Nackareservatet. Bild: Simon Kärvemo/SLU.

Vetenskaplig studie:

Climate change-induced shifts in survival and size of the worlds’ northernmost oviparous snake: a 68-year study, Plos One.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera