Två sälar vilar på stenar i vatten.
Artikel från forskning.se

Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.

I slutet av 1970-talet fanns bara 5000 gråsälar kvar i hela Östersjön. Nedgången i stammen berodde på ett sekel av hård jakt och miljögifter. Men sälarna har därefter återhämtat sig och uppgår i dag till cirka 55 000 djur.

Men ett allt varmare klimat och sämre tillgång på bytesfisk i rätt storlek innebär att sälarna står inför nya utmaningar. Dessutom höjer forskare nu ett varningens finger för att ökad säljakt kan få stammen att minska igen, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

I dagsläget dödas cirka 1 500 sälar runt om i Östersjön. Jaktkvoten är 3000 djur per år.

Jaktkvoten ohållbar menar forskare

Forskarna har i en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt undersökt flera olika scenarier för framtiden. De testade effekten av olika jakttryck, olika tillgång på föda och även konsekvenserna av mindre havsis som är viktig för sälungarnas överlevnad.

– Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar, säger Daire Carroll, biologiforskare vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.

– Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner, fortsätter Daire Carroll.

Vit sälunge på klippa.
Gråsälen i Östersjön påverkas av klimatförändringarna. En minskad havsis försämrar förutsättningarna för gråsälens ungar att klara sig. Bild: Darie Carroll

Gråsälarna i Östersjön

Den genetiskt isolerade gråsälen har anpassat sig till unika förhållandena i Östersjön. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön.

Kutar som föds på vårvintern har en större chans att överleva om de föds och lever sin första tid på havsisen i stället för på land. På isflaken kan honorna sprida ut sig över en större yta. Sälungarna blir inte heller lika hotade av andra rovdjur, människor eller smittor som lättare sprids i täta sälkolonier på landnära holmar och skär.

Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter.

Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet. Det innebär att det numera finns detaljerad statistik över hur många sälar som dödas varje år.

 

Sälarna förstör fiskeredskap

I takt med att sälstammen har vuxit till har även konflikten med yrkesfiskare ökat, och 2020 kompletterades skyddsjakten med en licensjakt i Finland och Sverige. Det innebär att jaktkvoten nu är uppe i 3000 sälar per år.

– Skyddsjakten på enstaka sälar som besöker eller förstör fiskeredskap har alltid varit tillåten och är inte problematisk för beståndets överlevnad. Det handlade om några hundra individer per år och påverkade inte hela grupper av sälar. Men med den nya licensjakten är det annorlunda, den riskerar att slå hårt mot gråsälens överlevnad, säger Karin Hårding, medförfattare till studien, som har forskat på sälar sedan slutet av 1980-talet.

Forskarna på Göteborgs universitet har fått hjälp av kolleger på Naturhistoriska riksmuseet för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Eftersom sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa.

Vetenskaplig studie:

120‐years of ecological monitoring data shows that the risk of overhunting is increased by environmental degradation for an isolated marine mammal population: The Baltic grey seal, Journal of Animal Ecology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera