Krig
-
Svårare att följa Rysslands krigsförmåga – nya metoder behövs
Den fullskaliga invasion av Ukraina har ökat efterfrågan på analyser av Rysslands militära förmåga. Men att studera detta har alltid varit svårt – och nu ännu mer invecklat. Forskare justerar därför sina metoder.
-
Rekordmånga väpnade konflikter i världen
Konflikterna i världen har inte varit så många på över 70 år. Under 2023 dödades även ett stort antal människor i samband med krig och andra konflikter. Det visar statistik som sammanställts vid Uppsala universitet.
-
Kvinnor sårbara när fred ersätter krig
Fredsprocesser efter krig innebär inte alltid att vardagen blir tryggare för kvinnor, som riskerar att utsättas för mer våld. Det visar en studie av fredsforskare vid Uppsala universitet.
-
Svenska utlandsveteraner klarar sig bra
Närmare 70 000 svenskar har gjort militär utlandstjänstgöring i olika konflikthärdar, ibland under påfrestande förhållanden. Men de klarar sig bra efter hemkomst, både när det gäller jobb och inkomst, visar en avhandling från Umeå universitet.
-
Krisforskaren: Lär känna dina grannar – det kan rädda liv
Att ha en krislåda är bra om krisen kommer. Men minst lika viktigt är att ha lärt känna grannarna, i alla fall lite grann. Det kan bli livsavgörande, menar statsvetaren och krisforskaren Veronica Strandh.
-
Så ser hoten ut mot Sveriges kulturarv
Byggnader, arkiv, samlingar, språk och traditioner – Sveriges kulturarv kan hotas på många sätt, både i freds- och krigstid. Så här kan hoten se ut, enligt en rapport från FOI.
-
Så används tv-spel för att manipulera och spionera
Stater och olika typer av grupperingar, till exempel IS och Hizbollah, kan enkelt utnyttja tv-spel för att påverka människor. De använder också spel till rekrytering. Det framgår av ny forskningsrapport.
-
Därför fungerar det ukrainska samhället trots anfallskriget
Ukrainas samhälle och ekonomi har inte har kollapsat trots anfallskriget. Barn går till skolan och vuxna kan fortfarande göra sådant som att jobba och använda internetbanken. Och det är ingen slump att samhället står pall. Här är nycklarna,...
-
Hur hanterar vi vår oro?
Det är krig i vår närhet och det pratas om terrorhot mot Sverige. Diffusa hot skapar stress. Forskaren och psykologen Kristina Bondjers förklarar vad man kan göra för att hantera sin oro: Låtsas inte att du är opåverkad av situationen.
-
EU-kommissionen har stärkt greppet om utrikespolitiken
Kriser i omvärlden har stärkt EU-kommissionens roll i den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Inte minst har ordförande Ursula von der Leyen blivit mäktigare, enligt en studie.
-
Armskador vanligast hos civila i krig
Civila i väpnade konflikter drabbas främst av skador på armar och huvud. Det visar en rapport.
-
Alla grupper måste vara med i fredsarbetet
Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya...
-
Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter i världen
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
-
Minnet av svältkatastrof enande kraft i Ukraina
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en...
-
Svensken villig försvara landet – men hur länge räcker krislådan?
90 procent i Sverige anser att Sverige "absolut" eller "troligen" bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp från ett annat land. Försvarsviljan är med andra ord god, enligt forskare vid FOI. Däremot är det oklart hur...
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.