Östersjön
-
Tidig algblomning kan störa Östersjöns ekosystem
Blomningen av växtplankton startar allt tidigare, visar en studie från Stockholm universitet. Samtidigt har säsongen för djurplankton inte förändrats. Det finns därför en risk att den känsliga balansen i Östersjöns ekosystem rubbas.
-
Jakt och klimatförändringar kan hota Östersjöns sälar
Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.
-
Det kan bromsa den oönskade spiggvågen i Östersjön
Allt fler grunda vikar i Östersjön domineras nu av fisken storspigg, snarare än av gädda och abborre. Det är ett stort problem, men det kan finnas öppningar, enligt en ny studie. Det handlar om att ge rovfiskar som gädda och abborre ökad möjlighet att hjälpas åt att äta upp spiggen.
-
Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många kustområden. Här tar den för sig av andra fiskar – men kan även själv bli ett byte. Det visar en avhandling som undersökt samspelet med inhemska arter.
-
Därför måste stora och äldre fiskhonor få leva
Stora och äldre fiskhonor har en avgörande betydelse för återhämtningen hos kommersiellt fiskade fiskbestånd. Nu presenterar forskare ett nytt mått för att få fler stora fiskar att klara sig.
-
Metan bubblar från Östersjöns djupa bottnar
Forskare har undersökt Östersjöns allra djupaste delar och gjort en oväntad upptäckt. Här pågår stora utsläpp av metangas – med intensiva bubblor som kan stiga över 300 meter.
-
Bred mix av havssallat finns längs kusterna
20 olika arter havssallat växer i svenska kustvatten. Det är långt fler av de ätbara algerna än forskare hittills känt till.
-
Valspaning kan ge svar om tumlarnas liv
Tumlare är skygga och forskare vill veta mer om hur de lever, men också vilka hot de möter. För att öka kunskapen uppmanas nu allmänheten att rapportera in döda tumlare.
-
Algblomning viktig för Östersjöns fiskar
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
-
Dystert för Östersjöns gäddor – så kan de räddas
Forskare kan nu bekräfta enstaka larmrapporter om gäddans svåra situation i olika kustområden. En stor mängd data har sammanställts och resultatet är inte positivt: Gäddorna är på nedgång i stora delar av Östersjön.
-
Fiskefria zoner blir en chans till revansch för många arter
Fiskar, skaldjur och ekosystem får en möjlighet att återhämta sig i fiskefria områden. Men det finns undantag – och tas förbuden bort kan de positiva effekterna försvinna på några få år. Det visar en rapport från SLU.
-
Metan från blåstång motverkar koldioxidupptag i Östersjön
Blåstångskogarna i Östersjön anses viktiga för att de tar upp och lagrar koldioxid från atmosfären. Men forskare kan nu visa att algerna även ger ifrån sig metan, som till viss del gör dem mindre effektiva.
-
Miljövänlig bottenfärg bäst i forskarnas test
Silikonbaserad färg är bättre än kopparbaserad färg på att hålla borta påväxt från båtbottnar, enligt en studie. En god nyhet för miljön, enligt forskarna.
-
Siklöjor i Kalixälven leker på hemmaplan
I norra Sverige och Finland har forskare undersökt arvsmassan hos siklöjan, vars rom ses som en delikatess. De finner bland annat att siklöjor i Kalix älv har genetiska särdrag. Detta är betydelsefull information om en fiskart som är ekologiskt och ekonomiskt värdefull, enligt forskarna.
-
Dödlig stormflod kan inträffa på nytt i Östersjön
Hade vi tagit lärdom av tidigare stormfloder hade vissa områden i södra Sverige sannolikt inte bebyggts. Och katastrofer kan hända igen. Det säger forskaren Caroline Hallin som vill öka kunskapen om stormfloder – bland annat genom att påminna om den katastrofala Backafloden 1872.
-
Hårt tryck på sillen i Östersjön redan på 1200-talet
Sill var tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Och sillbestånd i Östersjön kan ha överfiskats redan på 1200-talet, enligt dna-analyser av gamla fiskben.