Tre hästar springer under ett travlopp.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Travhästar tävlar ofta utan skor, men att vara barfota passar inte alla. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit reda på vilka hästar som bör behålla skorna på.

I stora travtävlingar, till exempel det stundande Elitloppet på Solvalla, är hästarna ofta barfota. Anledningen är att många hästar kan trava mycket snabbare utan skor.

– Det handlar inte om några fjuttiga hundradelar utan en halv sekund eller mer per kilometer, säger Anna Jansson som är professor i husdjurens fysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Kan ge ömma fötter

Travhästar i Sverige började tävla utan skor för ungefär 25 år sedan. Idag är det mycket vanligt.

– Det här kan leda till problem. På vissa hästar slits hovarna snabbt vilket kan göra att de blir ömma, säger Anna Jansson.

Men att springa barfota kan även göra hästen lite för yster under ett travlopp.

– Om en tränare tar av en häst skorna för att den ska bli snabbare, men så börjar den galoppera, då blir det flopp. Det finns ett stort behov av att lättare kunna avgöra vilka hästar som kan trava barfota.

Hovarnas kemi ger svar

Trots att många hästar travar barfota saknas bra metoder för att ta reda på vilka som kan få besvär – innan hovarna är nedslitna.

– Ingen vill äventyra hästarnas hälsa. Det blir en mer professionell bedömning av hästens tävlingsmässiga skick om tränarna vet mer om hovkvaliteten, säger Anna Jansson.

Skor på hästfötterna gör travandet långsammare.

Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt ett 20-tal travhästar. Hälften av hästarna har bara tävlat utan skor vid enstaka tillfällen eftersom deras tränare tycker att de har för dålig hovkvalitet. De övriga hästarna har däremot ofta och framgångsrikt tävlat barfota.

Forskarna upptäckte en skillnad i hovarnas kemi som tyder på att mängden, eller sammansättningen, av ämnet keratin skiljer sig mellan hästarna som riskerade att bli ömma av barfotatävling och de som inte blev det. Keratin är ett protein som finns i hår och naglar, men också i hovar.

– De hästar som kunde tävla barfota ofta hade ett högre innehåll av exempelvis svavel, kväve och aminosyran arginin i sina hovar, vilket kan göra att de blir tåligare, förklarar Anna Jansson.

Gener kan ligga bakom

Forskarna har även studerat hästarnas anatomi och kunde då se att hovarna är rakare hos barfota-hästarna. Ytterligare ett svar på vilka som kan trava barfota är genetisk, men den studien är inte klar än.

– Vi ser tecken på att gener som styr hovens vitaminproduktion skiljer sig mellan hästarna.

I ett annat stort projekt, där flera tusen hästar ingår, försöker SLU- forskarna ta reda på i vilken utsträckning ärftlighet påverkar hovar som tål att trava barfota.

– Vi hoppas att de här delarna tillsammans ska underlätta tränarnas jobb men också ge fler verktyg för kunskapsbaserad avel. Vi har märkt av ett jättestort intresse för våra resultat och det kommer inte bara från travvärlden utan många andra hästdiscipliner är nyfikna, säger Anna Jansson.

Vetenskapliga studier

Chemical composition of horse hooves with functional qualities for competing barefoot, Journal of Animal Science.

Benefits and risks of barefoot harness racing in standardbred trotters, Animal Science Journal.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera