Genetik

Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.

Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön "Hulk-ödla" visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.

Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.

Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för?

En särskild gen kan på sikt bidra till nya behandlingar av allvarliga muskelsjukdomar, muskeldystrofier. Genen tycks skydda muskler i kroppen från att brytas ned, visar en ny studie på zebrafiskar.

En studie ger ökat stöd för att epigenetiska förändringar kan bidra till typ 2-diabetes. Forskarna hoppas nu kunna utveckla metoder för att förebygga sjukdomen.

Genetiska analyser ger en ny bild av de sista jägare-samlarbefolkningarna i Västeuropa. Olika släkter levde tillsammans – något som kan ha varit en medveten strategi för att undvika inavel.

När de första bönderna kom till Skandinavien för 5 900 år sedan utrotades samlar- och jägarbefolkningen inom ett par generationer. Det visar en studie som slår hål på bilden av fredliga möten.

Mutationer i kända riskgener kan förutsäga allvarlig bröstcancer som inte upptäcks vid mammografiscreening. Det visar en studie.

En viss gen styr om spermier hos möss ska bli simkunniga och nå sitt mål. Enligt en avhandling kan detta vara en förklaring till manlig infertilitet.

En strandsnäcka som började föda levande ungar bidrar med kunskap för att förstå evolutionen. Snäckans förändrade reproduktion, som ledde till en ny art, skedde i många små steg.

Släktbanden mellan olika lärkor i Afrika har tidigare inte varit helt tydligt. Men nu har forskare undersökt arternas bakgrund och justerat grenarna i släktträdet.

Istiden innebar slutet för många arter, men myskoxarna anpassade sig till ett tufft klimat på tundran. Forskare har nu undersökt hur myskoxarna lyckades överleva – trots geografiska utmaningar och kraftig inavel.

Om spädbarn mest fäster blicken på ansikten eller om de mest tittar på icke-sociala saker, som bilar eller mobiltelefoner, styrs till stor del av generna. Det framgår av en studie där forskare undersökte "tittvanor" hos fem månader gamla...