Genetik

Älgstammen var nära utrotning på 1800-talet, men det ledde inte till kraftig inavel. En studie visar att älgarna har behållit det mesta av sin genetiska mångfald.

Arvsmassan hos 4000 Darwinfinkar på Galápagosöarna har nu kartlagts i detalj. Forskare kan därför avslöja genetiska förändringar hos fåglarna under de senaste 30 åren.

Forskare har för första gången lyckats återskapa rna-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på en tasmansk tiger, eller pungvarg, som levde i Australien för 130 år sedan.

Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.

Infektioner som orsakas av invasiva streptokocker, eller mördarbakterier, kan vara livshotande. Men varför får vissa människor ett värre sjukdomsförlopp? Enligt en studie finns svaret i våra gener.

Forskare har lagt ännu en pusselbit till européernas genetiska historia. I en ny studie förfinas bilden av hur olika grupper blandades under den europeiska stenåldern – men även hur vissa grupper av människor var isolerade.

Forskare har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer vid cancersjukdomen medulloblastom som främst drabbar barn. Fynden kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling.

Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.

Efter DNA-analyser vet forskare nu mer om utseendet hos en kvinna som var ombord på Vasaskeppet. Och nu finns en ny rekonstruktion av kvinnan och hennes klädsel.

Upp till 30 procent av män över 60 år i norra Europa får den så kallade vikingasjukan. Några av de viktigaste riskfaktorerna för vikingasjukan har nedärvts från neandertalare, visar det sig nu.

Forskare har kartlagt och jämfört arvsmassan från över 200 primater. Resultaten kan öka förståelsen för evolution, biologisk mångfald och genetiska orsaker bakom sjukdomar hos människor.

Forskare har utvecklat en molekylär metod som på några minuter kan ta reda på huruvida bakterier svarar på antibiotika eller inte. Förhoppningen är att utveckla ett snabbtest för sjukvården.

En torftig levnadsmiljö för en dräktig sugga tycks kunna lämna spår i arvsmassan hos hennes kultingar. Sådant som känslor, lärande och minne i hjärnan hos den nya generationen kan påverkas, enligt en studie. Det här visar på vikten av bättre djurhållning, menar forskarna bakom...

Forskare har kartlagt hur ryggmärgens alla celler bildas och utvecklas hos embryon. Det kan öka kunskapen om hur skador och sjukdomar uppstår i nervsystemet.

240 däggdjur, allt från pyttesmå fladdermöss till människor och valar, har kartlagts genetiskt. Kartläggningen visar hur dna:t hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen och kan kasta ljus över vilka gener som spelar roll för sjukdomar som schizofreni och astma.

Forskare kan nu visa tidiga unika genvarianter hos ullhåriga mammutar. De ligger bakom de små öronen, men också pälsens utseende och förmågan att lagra fett.