Skalle som genomborrats av en pil
Porsmosemannen, som dödades av pilar, hittades 1947 i en torvmosse i Danmark. Skelettet är cirka 5 500 år gammalt. Bild: Nationalmuseet i Köpenhamn
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När de första bönderna kom till Skandinavien för 5 900 år sedan utrotades samlar- och jägarbefolkningen inom ett par generationer. Det visar en studie som slår hål på bilden av fredliga möten.

Ett internationellt forskarlag har undersökt dna från skelettdelar och tänder från forntida människor. På så sätt har de kunnat dra nya slutsatser om migrationens effekter på förhistoriska befolkningsgrupper.

Studien visar att två nästan totala förändringar skett i befolkningen i Danmark under de senaste 7 300 åren.

Jägar- och samlarbefolkningen utrotades

Det första befolkningsbytet skedde för 5 900 år sedan då en bondebefolkning – av olika härkomst och utseende – fördrev de samlare, jägare och fiskare som tidigare befolkat Skandinavien. Inom loppet av bara några generationer utrotades nästan hela jägar- och samlarbefolkningen.

– Det har tidigare framställts som om denna övergång varit fredlig, bland annat i tv-serien Historien om Danmark och motsvarande serie i Sverige. Men vår studie tyder på det motsatta. Förutom ond bråd död är det troligt att nya patogener* från boskap tog kål på många samlare, säger geologiforskaren Anne Birgitte Nielsen  vid Lunds universitet.

*Patogener är skadliga smittoämnen, till exempel bakterier eller andra mikroorganismer.

Herdefolk tågade in

Ungefär tusen år senare skedde ytterligare en befolkningsförändring. Då tog sig  människor med genetiska rötter i Yamnaya, ett herdefolk med rötter i södra Ryssland, till Skandinavien och utrotade den tidigare bondebefolkningen. Återigen kan det ha hänt genom både våld och nya patogener, menar forskarna.

De storvuxna människorna var halvnomader och levde på stäpperna, tämjde djur, höll tamboskap och flyttade sig med häst och vagn över stora områden. De människor som slog sig ned i Skandinavien var en blandning mellan Yamnaya och östeuropeiska bondestenåldersmänniskor – en genetisk profil som än idag dominerar i Danmark. Den första bondebefolkningens dna-profil är i stort sett raderad.

Även denna gång skedde befolkningsförändringen snabbt, konstaterar forskarna.

– Vi har inte ett lika stort dna-material från Sverige, men det som finns pekar på ett liknande händelseförlopp. Många svenskar härstammar med andra ord också i stor utsträckning från dessa halvnomader, säger Anne Birgitte Nielsen.

Ökar kunskapen om migration och sjukdomar

Resultaten omkullkastar inte bara tidigare teorier om amorösa och fredliga möten mellan folkgrupper. Studien ger också en fördjupad förståelse för de historiska migrationsströmmarna.

– Våra resultat bidrar till en djupare kunskap om vårt arv. Men också förståelse för utvecklingen av vissa sjukdomar. Något som på längre sikt kan bli nyttig i exempelvis medicinsk forskning, säger Anne Birgitte Nielsen.

Förutom Lunds universitet har ett 40-tal lärosäten och organisationer från Europa, USA och Australien medverkat i studien.

Vetenskaplig studie:

100 ancient genomes show preated population turnovers in Neolithic Denmark, Nature.

Kontakt:

Anne Birgitte Nielsen, universitetslektor i kvartärgeologi vid geologiska institutionen, Lunds universitet, anne_birgitte.nielsen@geol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera