Kriget i Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Varför har Ryssland startat krig mot Ukraina – och vad vill den ryske presidenten Vladimir Putin uppnå? Här får du forskarnas perspektiv på kriget.
Relaterade artiklar - Kriget i Ukraina
-
Från nej till ja – därför ändrades synen på Nato
Många var länge tveksamma till att Sverige borde gå med i försvarsalliansen Nato, men gjorde sedan en helomvändning. Forskare vid Umeå universitet har tagit reda på varför opinionen skiftade så snabbt.
-
Svårare att följa Rysslands krigsförmåga – nya metoder behövs
Den fullskaliga invasion av Ukraina har ökat efterfrågan på analyser av Rysslands militära förmåga. Men att studera detta har alltid varit svårt – och nu ännu mer invecklat. Forskare justerar därför sina metoder.
-
Supermedium framträder i krigets Ukraina
Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de...
-
Kriget ökar risken för framtida skogsbränder i Ukraina
Kriget i Ukraina har lett till stora skador i skogsområden. Enligt en ny studie finns en förhöjd risk för skogsbränder under flera decennier.
-
Därför fungerar det ukrainska samhället trots anfallskriget
Ukrainas samhälle och ekonomi har inte har kollapsat trots anfallskriget. Barn går till skolan och vuxna kan fortfarande göra sådant som att jobba och använda internetbanken. Och det är ingen slump att samhället står pall. Här är nycklarna, enligt forskare, till ett motståndskraftigt...
-
Feministiskt nätverk utmanar Ryssland och kriget
I Ryssland är det förenat med stor risk att uttala sig mot landets styre eller mot kriget i Ukraina. Följden kan bli fängelse eller förföljelse. Men den feministiska rörelsen FAS har hittat sätt att protestera. De genomför aktioner, ger ut tidningar, är aktiva i sociala medier – och har...
-
EU-kommissionen har stärkt greppet om utrikespolitiken
Kriser i omvärlden har stärkt EU-kommissionens roll i den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Inte minst har ordförande Ursula von der Leyen blivit mäktigare, enligt en studie.
-
Alla grupper måste vara med i fredsarbetet
Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren...
-
Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter i världen
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
-
Därför har Ryssland svårt att acceptera grannländer som fria nationer
Ryssland har svårt att acceptera att grannländer som Ukraina och Belarus är självständiga nationer och ser dem som "ryssar som fått för sig att de inte är ryssar". Ryssland är ett fallet imperium med fantomsmärtor, säger statsvetaren Anders Nordström, som varnar för att mycket står...
-
Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop
Politiskt tal om att "värna barnen" gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om "barns bästa" – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria...
-
Det avgör vem som blir politiskt aktiv, exempelvis i Ryssland
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
-
Minnet av svältkatastrof enande kraft i Ukraina
Ett sätt att kuva en befolkning är att radera, eller skriva om, befolkningens gemensamma minnen. Under Sovjetåren förbjöds allt prat om den svältkatastrof som på 1930-talet krävt miljontals ukrainares liv. Men idag fungerar minnet av svälten som en enande kraft i Ukraina, enligt...
-
Svensken villig försvara landet – men hur länge räcker krislådan?
90 procent i Sverige anser att Sverige "absolut" eller "troligen" bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp från ett annat land. Försvarsviljan är med andra ord god, enligt forskare vid FOI. Däremot är det oklart hur väl förberedda hushållen är. Hur länge klarar vi oss utan...
-
Så använder Putin den stora lögnen som metod
Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola.
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera