Hasselnötter har varit populärt snacks sedan stenåldern. Men nötterna är även en tidskapsel som skvallrar om det skånska landskapets förändring, visar en studie.
Våra förfäder har mumsat på hasselnötter ända sedan inlandsisen släppte greppet om norra Europa för cirka 10 000 år sedan. Nötterna har även varit en viktig källa till protein och näring.
Eftersom nöten varit så populär kan skalrester ofta hittas vid arkeologiska fyndplatser.
Speglar förändring i landskap
Med hjälp av nötskal har forskare nu lyckats ta reda på hur det sydsvenska landskapet har förändrats efter att glaciärerna smälte och öppna skogar av tall, björk och hassel började breda ut sig. Den här landskapstypen förändrades senare när människan började bruka jorden i södra Sverige för cirka 6 000 år sedan.
– Resultaten visar att hasselnöten, en av de viktigaste resurserna för människor sedan stenåldern, bär med sig en signal från den miljö den vuxit i. Nöten ger en pusselbit till hur våra förfäder har utnyttjat sin omgivning och hur den har förändrats både naturligt och genom människans påverkan, säger geologiforskaren Karl Ljung vid Lunds universitet.
I studien samlade forskarteamet in färska hasselnötter från träd som växer på tre platser i södra Sverige. De analyserade sedan nötternas kolisotopvärden utifrån hur mycket ljus de utsatts för. Därefter delades de in i tre kategorier: mörk, halvmörk och ljus.
Hasseln gav viktig föda
I nästa steg undersöktes motsvarande värden hos forntida nötter som påträffats vid arkeologiska platser i södra Sverige. Skalfragmenten kom från 15 utgrävda bosättningar som är mellan 10 000 och 2 000 år gamla.
– Vi upptäckte att de äldsta nötterna från mesolitikum hade samlats in från mer slutna miljöer med tätare trädkronor. I takt med att jordbruket startade i södra Sverige skedde en övergång till mer öppna områden med betesmarker. Men hasseln fortsatte att vara en viktig födokälla för människorna även i dessa successivt mer öppna landskap, säger Karl Ljung.
Viktig källa till ny kunskap
Enligt forskarna öppnar studien för nya möjligheter att direkt koppla förändringar i miljön till människors försörjningsaktiviteter, men den är också viktig för att kunna rekonstruera mikromiljöer som människor förr utnyttjade.
Forskarna ska nu datera hasselnötsskal från ett bredare utbud av arkeologiska platser och miljöer.
– Det kommer att ge mer detaljerad kunskap om skogar och landskap i det förflutna, vilket kan hjälpa arkeologer att bättre förstå människors påverkan på sin miljö. Studien kanske även kan få oss att tänka annorlunda om skogsbruk och förändringar vi ser idag, säger Karl Ljung.
Studien är ett samarbete mellan Oxford University, Lunds universitet och Statens historiska museer.
Vetenskaplig studie:
Carbon isotope values of hazelnut shells: a new proxy for canopy density, Frontiers in Environmental Archaeology.
Kontakt:
Karl Ljung, forskare vid geologiska institutionen, Lunds universitet, karl.ljung@geol.lu.se
