Ihopmonterade delar av skalle visas på museum.
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

“Vittrupsmannen” rörde sig över ett stort geografiskt område innan han klubbades till döds i Danmark. Det visar forskare som nu kartlagt en stenåldersmänniskas liv i detalj.

Den så kallade Vittrupsmannen hittades 1915, men det är först nu som arkeologer vet mer om hur hans liv såg ut innan han gick en brutal död till mötes.

Han slutade sina dagar omkring 3200 före vår tideräkning med en spräckt skalle efter minst åtta slag från en klubba. Han lämnades i en våtmark på norra Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han ett anmärkningsvärt liv.

– Han kommer norrifrån, från ett relativt kallt område, och det måste varit ett kustområde eftersom maten han åt som barn kom från havet, säger arkeologen Karl-Göran Sjögren vid Göteborgs universitet.

Forskarna tror att mannen växte upp i det som idag är Nordnorge. Men när han var 18-19 år hamnade han av någon anledning i Danmark. Där ändras också kosten från fisk till mat producerad från jordbruk.

– Han lever sedan i ett jordbrukarsamhälle i Danmark i 10-20 år innan han dör. Han blir faktiskt brutalt ihjälslagen, säger Karl-Göran Sjögren.

Nya naturvetenskapliga metoder

Med hjälp av bland annat dna-analyser har forskarna kunnat få fram helt ny information.

För att kunna kartlägga mannens liv, vad han ätit och var han bott, har forskarna även analyserat tandsten från mannen. Dessutom har de gjort mätningar av olika isotoper i tänder och kranieben.

–  På så vis har vi kunnat följa den här individens geografiska och kostmässiga utveckling från födsel till död. Såvitt vi vet är det första gången som forskare har kunnat kartlägga en persons livshistoria i så stor detalj och i ett så avlägset förflutet, säger arkeologen Anders Fischer som ingår i det svensk-danska forskarteamet.

Mineral en ledtråd

Forskarna har analyserat syre- och strontiumisotoper från mannens tänder. Strontium är ett mineral som finns i mat och vatten. Det tas upp i tänderna under barndomen hos människor. På så sätt har forskarna kunnat se att strontiumet hos Vittrupsmannan inte kommer från det geografiska område där han hittades död i en mosse.

Arvsmassan skilde sig markant

Undersökningen av Vittrupsmannen ingår i en större studie där forskarna tittat på arvsmassan hos 100 individer i Norden under förhistorisk tid.

Vittrupsmannen sticker ut bland de övriga och därför valde arkeologerna att titta närmare på just hans liv, förklarar Anders Fischer.

– Hans arvsmassa skilde sig markant från resten av den danska stenåldersbefolkningen, och genetiskt var han nära släkt med samtida människor som levde på den skandinaviska halvön, i nuvarande norra Norge och Sverige. Därför valde vi att undersöka hans härkomst och livshistoria i detalj.

Kan ha blivit offrad

Men frågan hur Vittrupsmannen hamnade i Danmark eller varför han blev ihjälslagen återstår. Här kan arkeologerna bara spekulera. Under stenåldern var det troligen en lång och strapatsrik resa att ta sig från det som i dag är norra Norge. Att han sedan fick en brutal död kan tyda på att han offrades, enligt forskarna.

–  Vittrupmannen är ett exempel på en rituell praxis som var allmän under den här tiden. Mordvapnet kan vara den lövträklubba som hittades tillsammans med honom när torvgrävare hittade hans skelett i Vittrup i norra Jylland för mer än hundra år sedan, säger arkeologiprofessor Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.

Tidiga kontakter under stenåldern

Lasse Sörensen är stenåldersexpert vid Nationalmuseet i Köpenhamn och ingår i forskarteamet. Han förklarar att det sedan tidigare finns arkeologiska bevis på kontakter mellan Danmark och norra Norge under stenåldern. Arkeologer har till exempel länge känt till att flintyxor transporterades från Danmark hela vägen upp till polcirkeln i Norge.

– Studien lägger nu till en konkret människa av kött och blod till dessa fynd, säger Lasse Sörensen.

Vetenskaplig studie:

Vittrup Man – the life-history of a genetic foreigner in Neolithic Denmark, Plos One.

Kontakt:

Karl-Göran Sjögren,arkeolog vid Göteborgs universitet, karl-goran.sjogren@archaeology.gu.se

Kristian Kristiansen, arkeolog vid Göteborgs universitet, kristian.kristiansen@archaelogy.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera