Svartvit flugsnappare kvittrar från en gren.
Svartvit flugsnappare. Bild: Samyuktha Rajan
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.

Många fågelungar lär sig sjunga genom att härma äldre artfränder.

– Hos nästan hälften av världens fågelarter lärs fågelsång socialt genom att imitera vuxnas sånger, precis som när människobarn lär sig språk, säger Samyuktha Rajan som är doktorand vid Stockholms universitet.

Men när fåglar lär sig sånger från varandra sker en del misstag. Det leder till att det inom samma art kan finnas variationer i sången, alltså olika dialekter. Hos fåglar kan dessa skillnader vara tillräckliga för att minska parning mellan individer från olika populationer.

Trots mycket forskning om hur dialekter i inlärd sång uppstår, har det varit en gåta hur dessa skillnader kan bestå när individer rör sig mellan olika populationer.

Medfödd förmåga att lära sig sjunga

För att söka svar har forskare vid Stockholms universitet och Groningen universitet i Nederländerna studerat flugsnappares sång.

Forskarna flyttade ägg från svartvita flugsnappare från en population i Nederländerna till Sverige, där de uppfostrades av svenska fågelföräldrar. Sångerna hos vuxna hanar som kläcktes i den nya svenska miljön jämfördes sedan med den ursprungliga populationen.

– Vi fann att sångerna från de flyttade hanarna överlag var mycket lika den svenska populationen, vilket understryker vikten av social sånginlärning. Intressant nog lärde sig de flyttade hanarna selektivt de svenska sångelement som var mest lika den nederländska populationen, trots att de aldrig hade blivit utsatta för nederländska sånger, säger Samyuktha Rajan.

Det här resulterade i att sången liknade både de svenska flugsnapparna och den ursprungliga nederländska fågeldialekten.

– Förutom den sociala miljöns kritiska roll, tyder det på att svartvita flugsnappare också har genetiska anlag att lära sig sånger från sin ursprungspopulation.

Kan påverka parning

Upptäckten belyser hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring. När sångerna gradvis blir mer olika varandra i olika populationer på grund av social inlärning kommer även de genetiska anlagen för att lära sig sångdialekter förändras, föreslår forskarna.

På lång sikt kan den här evolutionära processen leda till att det blir svårare för fåglar från olika populationer att para sig med varandra eftersom deras sånger och genetiska egenskaper har blivit för olika.

Vetenskaplig studie:

Translocated wild birds are predisposed to learn songs of their ancestral population, Current Biology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera