Forskning om växter

Det finns ett stort intresse för gamla ärtsorter, men de är ofta svårodlade. En nygammal lösning kan vara att samodla ärterna med åkerböna – då kan flera äldre sorter ge minst lika stora skördar av frö och biomassa som moderna sorter, visar en avhandling från SLU.

Forskare har hittat ett sätt att förvarna om giftiga algblomningar upp till sju veckor i förväg. Metoden bygger på algernas rädsla för glupska hoppkräftor och deras säregna doft.

Forskare har undersökt fotosyntesen i många år, men exakt hur den går till har inte gått att observera. Nu visar forskning från Lunds universitet hur alla steg i fotosyntesen hos en levande organism ser ut.

Ultraljud kan användas för att ta reda på om en potatisplanta har rätt vätskebalans, utan att skada den. En ny studie vid Luleå tekniska universitet visar hur tekniken i framtiden kan hjälpa odlare att upptäcka stressade växter och rädda skörden.

Växter har hela tiden koll på sin omgivning för att kunna anpassa sig. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en viktig del av den signalväg som styr växternas reaktion på beröring och annan fysisk påverkan.

Skörd av igenvuxna vassområden kan gynna andra vattenväxter och bidra till en bättre ekologisk balans i Östersjöns kustmiljöer. Samtidigt kan vassen användas som djurfoder, visar forskning från SLU.

En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.

Myrar lagrar stora mängder kol, men klimatförändringar kan påverka hur mycket som stannar i marken. En avhandling från SLU visar att samspelet mellan olika växtgrupper har stor betydelse för myrens upptag och utsläpp av växthusgaser.

Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.

Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.

Sjögräsängar under Östersjöns yta har lagrat kol och kväve i havsbottnarna under flera tusen år. Vissa ängar är över 4 000 år gamla och deras klimatnytta går inte att återskapa, menar forskare bakom en ny studie.

Kalavverkning har lett till att hänglavarna blivit betydligt färre i Sveriges barrskogar. Nu visar ett långvarigt fältexperiment att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett effektivt sätt att bevara och gynna lavarna.

Rätt information till trädgårdsägare är avgörande när invasiva växter som parkslide och lupin ska bekämpas, enligt en ny doktorsavhandling från SLU.

Skogsbränder sprids till nya delar av världen i takt med den globala uppvärmningen. En studie från Göteborgs universitet visar att utvecklingen ökar sårbarheten för tusentals växter, svampar och djur.

Våra känslor för naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi gör – och hur mycket de gynnar pollinatörer. Sambandet blir extra tydligt i städer där gröna ytor och människors kontakt med naturen minskar. Det visar forskning från Lunds universitet.

Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.