Grön buskliknande växt med avlånga blad
Malörtsambrosia.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Växter för en ständig kemisk dialog med sina grannar för att kunna anpassa sig. Men när den invasiva malörtsambrosian “pratar” stör den andra växtarter ­– samtidigt som den egna släkten skyddas. Det visar en studie.

Växter kan använda kemiska signaler för att kommunicera med varandra, både ovan och under jord. På så sätt kan de anpassa sig efter omgivningen.

I ett experiment utsatte forskare tre olika grödor för kemiska utsöndringar från malörtsambrosia, en problematisk invasiv art som finns i stora delar av Europa.

Malörtsambrosia växer överallt, producerar många frön och är mycket konkurrenskraftig. Den är ett besvärligt ogräs för jordbruket och ställer även till problem för pollenallergiker.

­– Vi ville studera vilken roll den kemiska kommunikationen mellan växter spelar när det gäller malörtsambrosians framgång, säger forskaren Velemir Ninkovic vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Så “pratar” växter med varandra

För växter är det viktigt att kunna läsa av sin omgivning. Därför har de utvecklat olika mekanismer för att kunna uppfatta och reagera på sina grannar.

En av dessa processer är kemiska meddelanden via flyktiga organiska kolväten. Inom forskningen kallas detta växt-växt-kommunikation som är viktigt för växternas samexistens.

Som svar på kemiska signaler från en annan växt kan de till exempel satsa mer på rötter eller tillväxt ovan jord.

I studien gjorde forskarna ett experiment med plantor av sojaböna, majs, vete och malörtsambrosia. De utsattes för kemiska utsöndringar från sin egen art, malörtsambrosia och ren luft. Malörtsambrosian utsattes också för utsöndringar från de tre olika grödorna, sin egen art och ren luft.

Sojabönor och vete påverkades negativt

Resultatet visar att både sojaböna och vete minskade sin tillväxt ovan jord. Alla grödorna undvek att skicka rötter mot utsöndringarna från malörtsambrosia.

Malörtsambrosian verkade helt opåverkad av de olika grödorna. Däremot undvek de att skicka sina rötter mot en annan malörtsambrosia.

­– Det viktigaste resultatet är att det är tydligt hur växter kan reagera olika på signalerna beroende på om deras granne är släktingar av samma art eller om det är en ”främmande” växt, säger Velemir Ninkovic.

Ett av målen med forskningen på SLU är att använda växternas kommunikation inom växtskyddet för att skydda grödorna mot växtätare. Men mycket återstår att forska om, till exempel samspelet mellan grödor och ogräs.

Mer om invasiv malörtambrosia

Malörtsambrosia kommer ursprungligen från Nordamerika men finns numera även i Syd- och Mellaneuropa. Malörtsambrosia har hittills inte spridit sig i Sverige trots att frön kommer in via importerat fågelfrö. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö.

Tidigare forskning från SLU har visat att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Pollen från växten är även allergiframkallande.

Läs mer om invasiva arter: Lupiner, björnloka och jätteostrom ­– så kan vi ta kål på dem

Vetenskaplig studie:

Talking Different Languages: The Role of Plant-Plant Communication When an Invader Beats up a Strange Neighborhood, Plants.

Kontakt:

Velemir Ninkovic, universitetslektor vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, velemir.ninkovic@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera