Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många kustområden. Här tar den för sig av andra fiskar – men kan även själv bli ett byte. Det visar en avhandling som undersökt samspelet med inhemska arter.
Svartmunnad smörbult har funnits i Östersjön sedan 1990. Den är en av de mest spridda invasiva fiskarterna på norra halvklotet.
I en avhandling har forskaren Isa Wallin Kihlberg vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt faktorer som kan ha spelat roll för att arten fått fäste längs Östersjöns kuster, men också hur den påverkar ekosystemet.
Svartmunnad smörbult visade sig dela fler egenskaper med andra arter som lever i grunda, varma och skyddade områden – där svartmunnad smörbult trivs bäst – än med arter som främst lever i kallare, djupare vatten. Det kan tyda på att arten konkurrerar om föda eller revir med inhemska arter som abborre, spigg och olika karpfiskar.
Svartmunnad smörbult skiljer sig dock från de flesta inhemska fiskarterna i kustnära delar av Östersjön. Den hävdar nämligen sitt revir och sköter om äggen medan de utvecklas. Det här kan ha gett arten en konkurrensfördel som underlättat etableringen.
Andra fiskar på menyn
Den svartmunnade smörbulten lever till största delen på ryggradslösa djur. I södra Östersjön äter den främst blåmusslor. I norra delen består födan mest av tusensnäckor.
Men arten äter också andra fiskar – troligen mest ägg och yngel – visar dna-analyser av maginnehåll.
– Mest åt den små, icke-kommersiella arter som spigg och andra smörbultar, men jag fann också rester av större rovfiskar, bland annat torsk i mindre mängder. Det skulle kunna innebära att svartmunnad smörbult är rovfisk på stora inhemska rovfiskarter, säger Isa Wallin Kihlberg.
Samtidigt visar studierna att nykomlingen själv kan bli ett byte för abborre, gädda och torsk.
Födans sammansättning påverkades av mängden svartmunnad smörbult i miljön. I områden med gott om svartmunnad smörbult åt denna art mer fisk generellt. Där fanns också en högre risk att de själva blir uppätna av rovfiskar som ersatte andra byten med svartmunnad smörbult.
Utbredning kan få långtgående följder
Svartmunnad smörbult håller långsamt på att sprida sig till vattendrag runt södra Östersjön. Det väcker oro för följderna. I avhandlingen undersöktes därför även samspelet mellan svartmunnad smörbult och lekande lax i ett forskningsakvarium.
Där visade det sig att laxarna i lekparen höll sig närmare varandra om det fanns mycket svartmunnad smörbult i närheten. Det kan tolkas som ett skyddsbeteende. Laxarnas lek fördröjdes också om svartmunnad smörbult var närvarande.
Slutsatsen i avhandling är att den svartmunnade smörbulten i dess olika ekologiska roller troligen kommer att ha långtgående följder både för Östersjöns känsliga ekosystem och för dess omkringliggande vattendrag.
– För att minska de negativa effekterna rekommenderar jag att man vidtar förvaltningsåtgärder för att hålla ner tätheterna av svartmunnad smörbult och förhindra spridning till sötvatten, säger Isa Wallin Kihlberg och fortsätter:
– Det kan till exempel handla om att stärka bestånden av inhemska kustnära rovfiskar, att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult och att ta fram ett system för tidig upptäckt och utrotning av svartmunnad smörbult i rinnande vatten runt Östersjön.
Mer om svartmunnad smörbult
Arten har sitt ursprung i Svarta havet och Kaspiska havet. Den har sannolikt spridits till Östersjön via barlastvatten från fartyg. 2008 upptäcktes en svartmunnad smörbult för första gången i Karlskrona skärgård. Där är arten nu väl etablerad. Det är den också i Göteborg, Visby, Kalmarsund och Stockholms södra skärgård. Under 2020 hittades arten i stor mängd i Gävlebukten, vilket är det nordligaste fyndet i Sverige.
Den snabba spridningen kan innebära risk för konkurrens med andra bottenlevande arter som till exempel svart smörbult, tånglake och skrubbskädda.
Avhandling:
Causes and consequences of the round goby invasion in the Baltic Sea and beyond, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontakt:
Isa Wallin Kihlberg, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet,
Sveriges lantbruksuniversitet. isa.wallin@slu.se
