Nära hälften av alla kända blommande växter hotas av utrotning, visar en dyster rapport. Bland oupptäckta arter bedöms risken för utplåning vara ännu högre.
Växter och svampar stödjer nästan allt liv på jorden och förser människor med till exempel mat, medicin och kläder. Men naturens värld är i obalans till följd av dubbla kriser – klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.
I en ny rapport beskriver forskare det aktuella tillståndet för världens växter och svampar. De har ingående tittat på mångfalden av de byggstenar som upprätthåller ekosystemen och identifierat hot de står inför.
En slutsats i rapporten, som ges ut av Royal Botanic Gardens Kew i London, är att det pågår en kamp mot klockan för att täppa igen kunskapsluckor och bevara den biologiska mångfalden.
– I en tid då växter och svampar hotas allt mer måste vi agera snabbt för att fylla kunskapsluckor och prioritera klokt för deras bevarande. En rad verktyg, tekniker och tillvägagångssätt som studiet av arvsmassa och maskininlärning hjälper oss att skynda på arbetet, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet.
Många arter har ännu inte upptäckts
Cirka 350 000 arter av örter, buskar och träd, så kallade kärlväxter, är kända för vetenskapen. Men forskarna tror att det återstår uppemot 100 000 arter som ännu inte har upptäckts. Forskarna bedömer att tre av fyra arter som inte har upptäckts redan är hotade av utrotning.
– Vi kom fram till ett tydligt samband mellan beskrivningsåret och risken för utrotning. 77 procent av alla olika arter som beskrevs år 2020 bedöms som hotade. Därför föreslår vi att alla nybeskrivna arter betraktas formellt som utrotningshotade om inte annat bevisas, eftersom en rödlistning kan vara en förutsättning för att kunna att bevara dem, säger biologen Daniele Silvestro vid Göteborgs universitet.
Forskarna tror att 45 procent av alla kända blommande växtarter kan vara hotade av utplåning. Bland de mest hotade finns till exempel växtfamiljerna orkidéer, pepparväxter, ananasväxter och kallaväxter.
Totalt har mer än 8 600 nya växtarter klassificerats och mer än 10 200 nya arter av svampar har fått namn sedan januari 2020.
Kamp mot klockan
Rapporten identifierar även så kallade ”darkspots” – områden som beräknas hysa flest växtarter som finns kvar att upptäcka och kartlägga.
– Genom framsteg inom dna-tekniken tror vi oss veta att det finns det cirka 2,5 miljoner olika sorters svampar på jorden. Det betyder att vi har beskrivit mindre än tio procent av världens svampar. Det innebär att många nya upptäckter ligger och väntar som skulle kunna förse oss med nya källor till livsmedel, medicin och nya kemikalier. I nuvarande takt tar det upp mot 1 000 år att identifiera och klassificera alla okända svampar. Den tiden har vi inte, säger Alexandre Antonelli.
Rapporten är baserad på originalforskning och tidigare studier från många forskargrupper. 200 forskarna har bidragit till rapporten.
Rapport:
State of the World’s Plants and Fungi 2023, Royal Botanic Gardens Kew.
Kontakt:
Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet, a.antonelli@kew.org
Daniele Silvestro, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
