Fjaril sitter på ett blad. Den har vingar som är orange med svartvita fält.
Artikel från vr_admin

I Storbritannien ses en ökning av växt- och djurarter – trots förändrade livsmiljöer. Men det behöver inte vara goda nyheter för den biologiska mångfalden. En del arter kan gynnas lokalt av nya miljöer samtidigt som specialiserade arter försvinner. 

I Storbritannien finns en lång tradition med naturinventeringar som kan användas för att spåra förändringar i biologisk mångfald över tid. Där finns också detaljerade markanvändningskartor från 1930-talet, och även långa tidsserier av väderdata.

När dessa källor kombineras finns en möjlighet att analysera hur de största hoten mot naturen – förlust av livsmiljöer och klimatförändringar – har påverkat den biologiska mångfalden.

Stora förändringar i naturbetesmarker

När forskare från Sverige och Storbritannien gjorde en rikstäckande jämförelse av historisk och modern markanvändning kunde stora förändringar ses.

– Precis som i Sverige har den största förändringen varit förlusten av naturbetesmarker och ängar, vilken i låglandet var över 90 procent. Dock har det, jämfört med Sverige, skett mindre igenväxning av gräsmarker i Storbritannien där de flesta gräsmarker istället har plöjts eller gödslats, säger Alistair Auffret som är forskare i landskapsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Forskarna har även undersökt förlusten av livsmiljöer tillsammans med den gradvisa klimatförändringen har påverkat naturen. Här utgick de från mer än 20 miljoner observationer av växter, fjärilar och fåglar från naturinventeringar.

Fler arter lokalt

Analysen visar att på de platser där miljön har förändrats mest har förhållandevis få arter försvunnit. Tvärtom hade antalet arter ökat.

– Även om det kan upplevas som konstigt att det kan bli fler arter lokalt samtidigt som det varnas om en global utrotningskris så är det faktiskt inte ett helt ovanligt resultat. Men här har vi även kunnat koppla dessa mönster till förändringar i livsmiljöer och ökande temperaturer, säger Alistair Auffret.

Blomma som liknar en vitsippa.
Skogsstjärnan minskar i Storbritannien trots att arealen skog har ökat. Bild: Allistair Auffret

Det här ska dock inte tolkas som att miljöförändringarna är bra för den biologiska mångfalden. Oftast är det samma arter som gynnas, något som leder till att artsamhällen blir mer likartade med tiden. De arter som inte klarar nya lokala omständigheter tenderar att minska nationellt.

– Biologisk mångfald handlar inte bara om antalet arter på en plats utan också om vilka arter som finns där, och ju mer variation desto bättre, säger Teresa Montràs Janer som tidigare forskat vid SLU.

Skyddsåtgärder ska undersökas

Den livsmiljö som bidrar mest till variation på nationell nivå är naturbetesmarker –  trots deras dramatiska minskning. Bevarandet av dessa miljöer var viktig för de växter och djur som inte klarar sig i brukade och bebyggda miljöer.

– Nu ska vi i ett nytt projekt undersöka hur förändringarna i den biologiska mångfalden i både Storbritannien och Sverige har påverkats av naturvårdsinsatser, till exempel hur mycket arters utdöenderisk minskar när viktiga livsmiljöer skyddas, säger Alistair Auffret.

Vetenskapliga studier:

Linking climate warming and land conversion to species’ range changes across Great Britain, Nature Communications.

Anthropogenic climate and land-use change drive short- and long-term biodiversity shifts across taxa, Nature Ecology & Evolution.

Kontakt:

Alistair Auffret, universitetslektor vid institutionen för ekologi,
Sveriges lantbruksuniversitet, alistair.auffret@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera