Skogsbruk

Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.

Forskare har tagit fram en AI-baserad metod för att kartlägga skogsmark i Sverige. Målet är att bevara värdefull natur och underlätta hållbart skogsbruk.

Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.

Skog som angripits av barkborrar har lågt ekonomiskt värde, men en studie visar att förstört virke kan omvandlas till textilfiber. Ett användningsområde är bomullsprodukter till sjukvården, men även biodrivmedel för transporter.

Den torra sommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Mest drabbades den brukade skogen, medan urskogen klarade sig bättre.

Förlusten av skog är rekordhög, men takten ökar nu på tillväxten av träd. Och för första gången tar tallarna mer plats än granarna. Det visar ny statistik om den svenska skogen.

Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.

Laserskanning kan ge en bättre bild av svenska skogars egenskaper, men kunskapen har inte utnyttjats. Det vill forskare ändra på. I en avhandling har ett nytt planeringsverktyg tagits fram för mer detaljerad skogsskötsel.

Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.

Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från...

En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling. – Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.

Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.

Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.

Kisel i aska får det att gnissla i tänderna på snytbaggar - en av skogsbrukets värsta fiender. Det visar forskning från Stockholms universitet.

Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.

Har träd som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet? Ja, det finns både fler arter och fler individer i sådan skog, visar forskning.