Skogsbruk
-
Främmade tallar minskar renarnas betesmark
Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.
-
Skadat virke kan bli bomull till vården
Skog som angripits av barkborrar har lågt ekonomiskt värde, men en studie visar att förstört virke kan omvandlas till textilfiber. Ett användningsområde är bomullsprodukter till sjukvården, men även biodrivmedel för transporter.
-
Naturliga skogar bättre rustade för torka
Den torra sommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Mest drabbades den brukade skogen, medan urskogen klarade sig bättre.
-
Växande trend för den svenska skogen
Förlusten av skog är rekordhög, men takten ökar nu på tillväxten av träd. Och för första gången tar tallarna mer plats än granarna. Det visar ny statistik om den svenska skogen.
-
Så kan skogsbruk utan kalhyggen påverka skogens arter
Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.
-
Lasermodell kan förbättra planering av skogarna
Laserskanning kan ge en bättre bild av svenska skogars egenskaper, men kunskapen har inte utnyttjats. Det vill forskare ändra på. I en avhandling har ett nytt planeringsverktyg tagits fram för mer detaljerad skogsskötsel.
-
Gödsling ger inte alltid fler och större ekar
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
-
Färre bränder hot mot biologisk mångfald
Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från SLU.
-
Mer blandad skog ger färre granbarkborrar
En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling. – Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.
-
Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
-
Skogsbruk utan kalhyggen – därför tvekar skogsägarna
Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Aska skyddar skogsplantor från snytbaggar
Kisel i aska får det att gnissla i tänderna på snytbaggar - en av skogsbrukets värsta fiender. Det visar forskning från Stockholms universitet.
-
Trädplantering inte alltid en kolfälla
Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.
-
Fåglar gynnas av evighetsträd i granskog
Har träd som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet? Ja, det finns både fler arter och fler individer i sådan skog, visar forskning.
-
Fel i Nature om kraftigt ökad skogsavverkning i Sverige
Den ansedda tidskriften Nature publicerade forskningsresultat som påstod att Sverige och Finland kraftigt ökat sin avverkning av skog. Det stämmer inte. Nu har forskare visat var felet uppstod.
-
Skogsbränder både släcker och väcker liv
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som med hjälp av artificiell...