Barr och kottar från tall.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.

Contortatallen har spelat en viktig roll i det svenska skogsbruket sedan mitten på 1970-talet. Tallen, som inte är inhemsk, började användas för att undvika framtida virkesbrist. Numera förs dock diskussioner om främmande träd kan bidra till risker för skogsbruket i ett allt varmare klimat.

Barkborrar ställer till problem

Ett stort hot mot barrskogar är barkborrar, där granbarkborren är den mest skadliga arten i Europa. Utbrott av granbarkborre triggas ofta av storskaliga stormfällningar eller varma och torra somrar.

Under sommaren 2023 upptäcktes det första spontana angreppet av granbarkborrar på contortatall i två bestånd i Sverige. Det blev ett tillfälle för forskare att studera hur väl skalbaggarna kunde föröka sig i det främmande trädslaget som normalt inte är dess värd.

‒ För att undvika att eventuella insekter skulle hinna lämna träden genomförde vi insamlingen av barkprover redan under februari och mars 2024, säger forskaren Dragos Cocos vid institutionen för ekologi, SLU.

En död granbarksborre i ett skadat träd.
Granbarkborren gräver gångar i trädstammar, här i en gran, där de parar sig och lägger ägg. Bild: Anders Frick/Wikimedia commons

I ett av contortabestånden tog forskarna prover från 19 av de dödade träden på en höjd av 2,5 meter. Ytterligare prov samlades från basen, från 5 och 8 meters höjd, samt från toppen och en gren.

I barkproverna letade forskarna efter ingångshål, modergångar, och kläckhål av granbarkborre samt andra insektsarter. Dessutom undersökte forskarna också trädens tillväxt och förekomst av blånadssvamp, som hjälper barkborrarna att övervinna trädets försvar.

Tallarna var försvagade

De angripna bestånden dödades troligen av granbarkborren eftersom den var vanligast bland barkborrarna som förekom i träden. Dessutom var träden fulla av blånadssvamp. Angreppen var jämförbara med hur det kan se ut på granar som är granbarkborrens naturliga värdträd.

‒ Detta indikerar att granbarkborren kan producera sitt feromon även i det främmande trädslaget contortatall, säger Martin Schroeder, professor vid SLU.

Men forskarna tror att angreppen beror på att de studerade träden var kraftigt försvagade. De hade minskat i tillväxt under en 20-årsperiod. Detta förstärktes både av extremtorkan 2018 och den torra försommaren 2023 när angreppen skedde.

Granbarkborre förökar sig dåligt

I barkproverna kunde forskarna inte hitta några övervintrande levande granbarkborrar. Däremot visar utgångshål att några få kommit till och lämnat träden före vintern.

En av slutsatserna i studien är att granbarkborren inte har stor framgång när det gäller att föröka sig i contortatallar.

‒ Det kan vi se genom att titta på hur många avkommor varje hona i snitt får, vilket i det här fallet var 0,01, säger Dragos Cocos.

‒ Den extremt låga förökningsframgången visar att när contortatall angrips så bidrar de angripna träden inte till en ökad population av granbarkborre vilket överensstämmer med resultaten från vår tidigare studie med feromon-betade contortatallar, säger Martin Schroeder.

Förutom granbarkborre förekom åtta andra bark- och vedlevande insektsarter på de dödade träden, till exempel mindre timmerman, sextandad barkborre och dubbelögad bastborre.

Vetenskapliga studier:

Weak performance of the Eurasian spruce bark beetle in the non-native lodgepole pine, Scandinavian Journal of Forest Research.

Performance of the tree-killing bark beetles Ips typographus and Pityogenes chalcographus in non-indigenous lodgepole pine and their historical host Norway spruce, Agricultural and Forest Entomology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera