Sápmi

Samiska kvinnor tycks uppleva en större våldsutsatthet än kvinnor i Sverige i allmänhet. Det framgår av en rapport från Umeå universitet. Resultaten är oroande, menar forskarna bakom rapporten.

Vem har rätt till samisk mark – Sápmi eller staten? Frågan aktualiseras varje gång staten vill använda resurserna för energiförsörjning eller gruvdrift, trots samernas rätt till rennäring. Här blir koloniala föreställningar tydliga, menar forskare.

Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.

Vindkraftverk kan få renar att svälta. Gruvor klyver samebyar. Tusentals suktar efter det redan hårt belastade renbeteslandet. Men ingen visar på hur allt ska få plats, eller hur man ska handskas med samiska rättigheter, säger konfliktforskaren Kaisa Raitio.

Förskollärare kan fungera som språkliga förebilder och arbeta tillsammans för mer undervisning på sydsamiska. Det visar en studie som lyfter fram förskolans betydelse för att göra språket mer levande i vardagen.

Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.

Det går inte att tala om samiskt självbestämmande så länge man inte har tillgång till, och inflytande över, ett territorium menar statsvetaren Ragnhild Nilsson i en ny avhandling.

Att få vara tillsammans med andra samer, bevara det som är bekant från det dagliga livet, äta den mat man är van vid och att få uttrycka sig på sitt eget språk – är viktigt för samer vid livets slut.

Svenska samer involveras sällan i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet. Trots att Sverige och svenska arkeologer ställt sig bakom flera internationella policys för urfolk och kulturarv, går implementeringen av riktlinjerna långsamt. Det gäller inte minst den kommersiella...

Sedan några årtiondena använder rennäringen GPS-halsband för att övervaka renarnas förflyttning, och är ett komplement till traditionell kunskap. GPS-kartorna som visar renens rörelser förstärker renskötarnas röst i diskussioner med myndigheter, visar Kajsa Kuoljoks avhandling.

Konstnärliga synliggöranden av samiska kritiska perspektiv på samtiden har på senare tid nått stor uppmärksamhet. Frågor om kolonialism och dekolonisering har tagit plats på såväl klassiska konstarenor som på gator, protestarenor, sociala medier. En avhandling från Umeå universitet...

Renkött har inte alltid varit vanligt på menyn. Samisk mathistoria visar att kulturen i Sápmi varit mycket mer varierad än man tidigare trott, enligt forskning vid Stockholms universitet.

Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning...

Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet. En tredjedel av dem får permanenta hälsoproblem. Renskötare utsätts också för omfattande psykosociala och ekonomiska påfrestningar, visar en rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas renskötarnas arbetsvillkor,...

Med en ny regering på plats närmar sig ett beslut i den största gruvkonflikten i Sverige, ett ärende som regeringen fick på sitt bord för cirka ett och ett halvt år sedan. Men konflikten i Kallak handlar om mer än ett dagbrott – det är ett exempel på hur samer gör motstånd inom...

Renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och nya vindkraftsparker verkar förändra valet av kalvningsplatser, visar en studie. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.