Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.

Snytbaggen lockas till färska hyggen för att föröka sig och lägga ägg i stubbarna. När larverna utvecklats till vuxna skalbaggar gnager de på nyplanterade granar och tallar. Det här är ett stort problem för skogsbruket eftersom en stor del av plantorna kan dö efter skalbaggens framfart.

Därför söker forskare efter metoder som kan skydda plantorna. Ett lovande sätt är att öka deras eget försvar, visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Nya metoder testas

Doktoranden Kristina Berggren Nieto och forskarkollegor har testat två olika metoder för att skydda plantor mot snytbaggarnas angrepp.

De har sprejat granplantor med växthormonet metyljasmonat, som förkortas MeJA. Det fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt, och då aktiveras det egna försvaret.

Forskarna har också använt granplantor som klonats på labb med en metod som kallas somatisk embryogenes, SE.

– Vi fick väldigt spännande resultat. Kombinationen av SE och MeJA visade sig vara ett kraftfullt verktyg mot snytbaggar. De blev mindre attackerade och läkte dessutom skador snabbare, säger Kristina Berggren Nieto.

Snytbaggen kalasar gärna på nyplanterad skog. Här ses den i förstoring. Bild: Gilles San Martin/Wikimedia commons, CC BY-SA 2.0

Smaken uppskattas inte

Forskarna har även gjort fältförsök utanför Tierp i Uppland. Det visade att efter tre år hade bara drygt 30 procent av SE-plantorna, som även sprejats med växthormonet, dött. Det kan jämföras med att 97 procent av helt obehandlade plantor dog redan första säsongen.

Snytbaggarnas beteende har även studerats på labb. När snytbaggarna fick välja föredrog de plantor som inte hade behandlats med metyljasmonat.

– Framför allt verkade det vara smaken på plantan som avgjorde om snytbaggen valde den eller inte. De tog en smakbit för att se om den smakade bra innan de slutligen bestämde sig för att fortsätta äta, säger Kristina Berggren Nieto.

Studien ger däremot inte några säkra svar på frågan varför snytbaggar inte tycks gilla de klonade plantorna.

– Eftersom snytbaggar äter granbark verkar de faktiskt gilla vissa av de kemiska substanser i kådan som är giftiga för många andra organismer. Om dessa föreningar inte finns där kommer de att tycka mindre om barken. Kanske SE-plantor innehåller mindre av de specifika föreningar som de gillar men det måste undersökas mer.

Lovande försvarsmetod

Enligt Kristina Berggren Nieto är dock det viktigaste resultatet att kombinationen av SE och MeJA är ett lovande sätt att öka plantornas försvar. Hon lyfter samtidigt fram vikten av alternativa skogsbruksmetoder med en mix av arter och träd i olika åldrar.

– För en orsak till att vi får problem med snytbaggarna är att hygget erbjuder väldigt många stubbar där de kan föröka sig och väldigt många plantor av tall eller gran som de kan äta, säger hon.

Avhandling:

Enhancing spruce defence against an insect pest: effects of somatic embryogenesis and methyl jasmonate treatment, Sveriges lantbruksuniversitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera