Idrott
-
Familjens inkomst påverkar betyg i idrott
Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.
-
Fler idrottare kan överleva hjärtstopp med rätt insatser
Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.
-
Missnöje och skador får unga att sluta med cheerleading
Mer än en fjärdedel av nuvarande samt tidigare aktiva i cheerleading uppger att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten. Skador och missnöje med ledarskap anges också som problem – och som skäl till att en del slutar. Det framgår av en studie från Linköpings universitet.
-
Fler kvinnor kan fastna i nytt dopningstest
Fler män än kvinnor åker fast i dopningskontroller. Det kan bero på att testerna inte tar hänsyn till varierande hormonprofiler hos kvinnor. Men genom blodprov där normalvärden framgår kan fler fuskande kvinnor avslöjas, menar forskare vid Karolinska institutet.
-
Idrottslärare vill ha högre status
I över 200 år har idrottslärare kämpat för att höja sin status. Men trots att lön och utbildning numera är likvärdig, anser de att statusen släpar efter kollegor som undervisar i teoretiska ämnen.
-
Elitskidåkare kan få bättre glid i spåret
Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit hjälp av AI för att få bästa tänkbara glid på längdskidor. Med hjälp av metoden kan elitåkarnas skidor testas och anpassas efter väder.
-
Mer idrott i skolan ger starkare unga vuxna
Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.
-
Unga idrottare saknar stöd i tuff tillvaro
Kolliderande krav, rädsla för skador och svårigheter att prata om psykisk ohälsa. Unga idrottsutövare upplever en pressad situation där tillräckligt psykosocialt stöd saknas, visar studier. Forskare menar nu att idrottsrörelsen måste ta ett större ansvar för hälsofrågor.
-
Bra kondition i tonåren kan minska risken för cancer
Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk att drabbas av olika cancerformer senare i livet. Främst minskar risken för cancer i magtarmkanalen, visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Damfotbollsspelare behöver träna mer på snabb löpning
Damfotbollen har blivit allt mer fysiskt krävande med ett högre tempo. Samtidigt visar en studie att unga spelare inte tränar tillräckligt på att springa snabbt. De riskerar då både skador och sämre resultat under matcherna.
-
Hur farligt är det att nicka?
Demens är vanligare hos före detta fotbollsspelare och flera länder har infört nickningsförbud för unga spelare. Hur farligt är det egentligen att nicka?
-
Ojämlikhet påverkar skaderisk bland elitidrottare
Friidrottare från låginkomstländer har inte tillräckligt bra kunskaper om hälsa för att undvika skador vid hård träning. Främst unga idrottare saknar stöd och medicinsk expertis, enligt en studie.
-
Polisens tuffare tag enade supportrar från olika fotbollslag
Polisens så kallade villkorstrappa för att få ordning på fotbollsmatcher mötte kompakt motstånd. Straffmodellen fick rivaliserande lag att gå ihop och organisera sig – samtidigt som läktarkulturen fick större utrymme på kultursidorna. Det beskrivs i en ny vetenskaplig artikel från...
-
Elever som skippar skolgympan ogillar sina kroppar
Vart tredje barn i årskurs 6 har skolkat från skolidrotten. En studie visar också att frånvarande elever känner sig mer obekväma med sina kroppar och oroar sig för hur de uppfattas.
-
Allt fler i ömtålig natur − huvudbry för friluftsföreningar
Pandemin fick många att bege sig till naturen. Baksidan är ökade transporter och slitage i känsliga miljöer. Situationen innebär ett dilemma för friluftsföreningar, där många saknar riktlinjer för ekologisk hållbarhet.
-
Fotbollsspelare på elitnivå har ökad risk för demens
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.