Unga idrottare saknar stöd i tuff tillvaro

I tre studier har forskare vid Linköpings universitet undersökt villkoren för idrottande ungdomar. Resultaten visar att hela idrottsrörelsen behöver ta ett större och bredare grepp om ungdomars välmående, menar forskarna.

– Idrotten är en miljö där många ungdomar tillbringar mycket tid. Coachen blir nästan viktigare än föräldrarna. Många som börjar på idrottsgymnasier flyttar dessutom hemifrån och är i en känslig fas både idrottsligt och i livet. Därför behöver idrotten ta ansvar för mer än bara idrottsresultat, menar forskaren Carolina Lundqvist vid  Linköpings universitet.

Elitsatsande ungdomar vill ha mer stöd

Den första studien består av djupintervjuer med åtta elitsatsande ungdomar från tre olika idrottsgymnasier. Ungdomarna är aktiva inom brottning, gymnastik och friidrott – sporter där kroppsvikt eller kroppens utseende anses ha betydelse för idrottsprestationen.

Svaren visar att de unga idrottsutövarna önskar ett stärkt psykosocialt stöd för att klara de dubbla kraven från idrott och studier, men även för att bemästra pressen vid övergången från junior till senior. Deltagarna i studien upplevde även stress och att deras sociala liv blir lidande.

Samtidigt beskrev ungdomarna förhållandevis enkla och förebyggande åtgärder. Det kan vara att tidigt utbildas i hur de kan hantera prestationskrav, få stöd i planering och prioritering, men också få ökad kunskap om sömn, kost och återhämtning. Det handlar också om en bra samordning mellan skola och idrott.

Psykisk hälsa tabubelagt

Psykisk ohälsa är fortfarande ett känsligt ämne som kan vara svårt och tabubelagt att prata om, upplever unga idrottare. Detta trots att forskning pekar på att unga utövare i sporter där kroppsvikt kan ha betydelse har ökad risk för exempelvis ätstörningar jämfört med andra ungdomar. ”Om någon har ätstörningar vet alla om det, men ingen pratar om det,” säger en av de intervjuade.

Intervjuerna visar också att man behöver bli bättre på att prata om skador på idrottsgymnasierna. Det här bekräftas i en annan studie där drygt hundra ungdomar i årskurs 1 och 3 deltog i gruppintervjuer.

Deltagarna berättade om en kultur där skador ses som en normal del av idrottandet och därmed kan vara svårt att prata om. Oron för att bli skadad orsakar stress och minskat välbefinnande, men stress kan också bidra till skador. Det är därför viktigt att skolorna får stöd i arbetet med att lära eleverna mer om hur man kan jobba förebyggande, menar forskarna.

Trötthet och sömnproblem

I en tredje studie fick 200 barn- och ungdomar mellan 10 och 22 år svara på en enkät. Deltagarna kom från föreningar inom gymnastik och basket.

Undersökningen visar att den allmänna psykiska hälsan tenderade att försämras i de äldre årskullarna med upplevelser av press, sömnproblem och trötthet. Men många faktorer och utmaningar i livet kan påverka. Det är därför viktigt att förstå helheten i idrottarens livssituation, menar forskarna.

Mer fokus på hälsa behövs

Forskarnas slutsats är att idrottsrörelsen måste ta ett större grepp om hälsofrågor ur ett bredare perspektiv.

En lösning är mer utbildning av ansvariga. Tränare, skolor, föreningar och beslutsfattare behöver få stöd att ta till sig den kunskap som finns om psykisk hälsa och förstå varför den är viktig för idrottares helhetsutveckling och prestation.

– Vi behöver också komma över barriärer som gör att den forskningsbaserade kunskapen inte alltid når ut i den praktiska idrotten. Det tar tid att förändra kulturer och synsätt, säger Carolina Lundqvist.

Vetenskapliga studier

Elite lean athletes at sports high schools face multiple risks for mental health concerns and are in need of psychosocial support, Plos One.

Youth athletes at Swedish sports high schools with an athletics specialism emphasise environmental support for injury risk management, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.

General lifestyle factors explain young athletes’ mental health more than perceived coach autonomy support. A cross-sectional study on basketball players and gymnasts aged 10 to 22, BMJ Open Sport & Exercise Medicine.

Kontakt:

Carolina Lundqvist, docent i idrottsvetenskap och psykologi vid Linköpings universitet, carolina.lundqvist@liu.se