Artikel från Linköpings universitet

Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

– Framförallt ser vi en aktivering av många celltyper ett halvår efter insjuknande. Det liknar hur immuncellerna blir vid situationer som cancer och hiv, då det finns en kronisk infektion i kroppen och pågående immunaktivering. Aktiveringen kan innebära att immuncellerna inte kommer att kunna aktiveras optimalt vid nya infektioner, och att de kanske bidrar till att tysta ner ett immunsvar i stället för att stärka det, säger Marie Larsson, professor i virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Minska inflammation så tidigt som möjligt vid svår covid-19

I studien ser forskarna ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och påverkan på de dendritiska cellerna. Ju högre nivå av C-reaktivt protein, CRP (kallas snabbsänka vid provtagning), som ökar kraftigt vid inflammatoriska processer i kroppen, desto långsammare återhämtade sig de dendritiska cellerna. Annan forskning tyder på att CRP kan hämma kroppens förmåga att bilda nya dendritiska celler, vilket är en möjlig förklaring till den långsamma återhämtningen.

– Vi drar slutsatsen att man bör minska inflammationen med antivirala läkemedel så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, så att inte coronaviruset får härja fritt och orsaka en hög CRP-nivå, säger Marie Larsson.

Immunförsvar – medfött och förvärvat

Vårt immunförsvar kan delas in i två delar: det medfödda och det förvärvade. Snabbast att reagera är alltid det medfödda immunförsvaret. Det kallas så eftersom det i stort sett finns färdigprogrammerat sedan födseln och ser likadant ut genom hela livet.

Det förvärvade immunförsvaret har fått sitt namn eftersom det utvecklas successivt under livets gång. Det är aktiveras senare vid en infektion och lär sig att attackera virus och bakterier som kroppen har kommit i kontakt med. Det fungerar också som ett minne, så att infektionen kan slås ned mycket snabbare nästa gång vi möter samma smittoämne.

Dendritiska celler kritisk länk i immunförsvaret

Forskarna tittat närmare på det medfödda immunförsvaret, som är nödvändigt för att kroppen över huvud taget ska kunna organisera ett specifikt immunförsvar. Första gången kroppen kommer i kontakt med ett nytt virus, som sars-cov-2 i början av pandemin, måste immunförsvaret upptäcka det främmande viruset. En grupp celler som heter dendritiska celler måste finnas och fungera för att detta ska ske.

De aktiverar sedan T-celler, som kan döda celler som infekterats med sars-cov-2, och som i sin tur aktiverar B-celler, som kan producera antikroppar som neutraliserar viruset. Därför är de dendritiska cellerna en kritisk länk mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret. I en tidigare studie på samma patientgrupp har forskargruppen funnit negativa effekter på T-celler.

Långsammare återhämtning av celler vid svår covid-19

Forskarna undersökte blodprover från 21 patienter med covid-19, som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, och 16 friska kontrollpersoner. Blodprover togs vid fyra tidpunkter, varav den första när patienterna lades in på sjukhus och den sista var 6–8 månader senare. Forskarna identifierade olika immuncelltyper och deras troliga funktion med hjälp av flödescytometri.

– Nivåerna av dendritiska celler var extremt låga i början av infektionen. De återhämtade sig sen, men trots det ser det ut som att deras funktion inte helt är återställd. De dendritiska cellerna är mer aktiverade än de ska vara och vi tror att det påverkar immunförsvaret negativt, säger Marie Larsson.

Svår infektion tar lång tid att läka

Forskarna undersökte också en annan viktig celltyp, monocyter, som oftast finns ute i vävnaderna. När de träffar på något främmande som kan vara farligt skickar de ut signaler som drar dit andra immunceller så att en inflammatorisk process startar.

Det visade sig att fördelningen mellan olika typer av monocyter fortfarande är annorlunda hos patienterna jämfört med de friska personerna efter sex månader. Forskarna tror att påverkan på monocyterna speglar att kroppen, och troligtvis framför allt lungorna, fortfarande läker efter den svåra infektionen.

Vetenskaplig artikel:

Major alterations to monocyte and dendritic cell subsets lasting more than 6 months after hospitalization for COVID-19, Francis R. Hopkins, Melissa Govender , Cecilia Svanberg, Johan Nordgren, Hjalmar Waller, Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Anna J. Henningsson, Marie Hagbom, Johanna Sjöwall, Sofia Nyström och Marie Larsson, (2022), Frontiers in Immunology.

Kontakt:

Marie Larsson, professor, marie.larsson@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera