Gröna cannabisblad
Artikel från Karolinska Institutet

Studier som testar cannabis mot smärta får stor medieuppmärksamhet oavsett vilken effekt behandlingen har, enligt en studie från Karolinska institutet. Och placebo spelar en viktig roll i dessa studier, enligt forskarna.

Studien bygger på en analys av kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Förändring i smärtintensitet före och efter behandling var studiens primära utfallsmått.

Det visade sig att smärtintensiteten minskar signifikant efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Forskarna såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad metaanalys.

Placebo ger tydlig respons

– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

KI-forskarna undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag samma studier får i medier och inom forskning.

Stor medieuppmärksamhet

Cannabisstudierna visade sig få stor uppmärksamhet i medier jämfört med andra studier. Genomslaget var stort oavsett hur mycket cannabispreparaten tycktes hjälpa och oavsett responsen på placebopreparat.

Forskarna såg heller ingen koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter en studie fick och effekten av cannabisbehandlingen i samma studie.

– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin.

Vetenskaplig artikel:

Placebo Response and media attention in randomized clinical trials assessing cannabis-based therapies for pain: A systematic review and meta-analysis (Filip Gedin, Sebastian Blomé, Moa Ponten, Maria Lalouni, Jens Fust, Andreé Raquette, Viktor Vadenmark Lundquist, William H. Thompson och Karin Jensen), JAMA Network Open.

Kontakt:

Filip Gedin, postdoktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
filip.gedin@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera