Röda blodkroppar i en ven
Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Behandling med moderna blodförtunnande preparat minskar risken för allvarliga blödningar med 45 procent, jämfört med traditionella läkemedel. Det visar en stor studie.

Blodförtunnare tillhör de allra vanligaste läkemedlen. Här ingår substansen warfarin som använts i över femtio år, och som framför allt är känd under varumärket Waran.

Under senare år har andra läkemedelssubstanser som motverkar blodproppar lanserats, bland annat en grupp med fyra olika blodförtunnande läkemedel som kallas NOAK.

Tidigare studier av kort behandlingstid har visat att risken för blödningar minskar med NOAK-behandling, jämfört med Waran. Allt fler patienter som haft en blodpropp i lungan eller i benet får därför livslång behandling med den nya typen av blodförtunnande läkemedel*.

*Blodförtunnande läkemedel gör att blodet inte koagulerar, alltså levrar sig, lika snabbt som tidigare. Det används för att förebygga och behandla blodproppar. En biverkan vid blodförtunnande läkemedel är mer blödning vid till exempel sår eller skador.
Källa: 1177

Längre behandling undersöktes

För första gången har en stor registerstudie i Sverige undersökt blödningsrisken vid både korttidsbehandling och förlängd behandling av blodproppar i ben och lungor.

Studien visar fördelar med NOAK, särskilt för substansen apixaban som saluförs under läkemedelsnamnet Eliquis. Undersökningen visar att den gav lägst blödningsrisk under de första sex månaderna av behandling. Jämfört med warfarin är risken för allvarliga blödningar 45 procent lägre med apixaban.

– Vi ser att apixaban ger en lägre blödningsrisk både på kort och lång sikt än warfarin. På kort sikt är risken för blödning också lägre jämfört med rivaroxaban (Xarelto), som är en annan läkedelssubstans i NOAK-familjen. Skillnaden mellan de olika läkemedlen är störst under de första månaderna av behandling, säger forskaren Katarina Glise Sandblad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Waran kan fortfarande behövas

Användningen av warfarin har minskat, men läkemedlet Waran har dock fortfarande en viss roll att spela som antikoagulerande behandling.

– Om en patient får Waran som ett nytt läkemedel av sin läkare idag görs det i de allra flesta fall av en god anledning, men det kan vara bra att som patient fråga om anledningen. Det gäller både patienter med förmaksflimmer och proppar i ben och lungor, säger säger Katarina Glise Sandblad och fortsätter:

– Patienter som ammar, har en mekanisk hjärtklaff eller som har ett särskilt tillstånd som innebär att blodets förmåga att koagulera är störd kan behöva få Waran istället, men många andra skulle kunna byta till NOAK, säger Katarina Glise Sandblad.

NOAK står för Non-vitamin K Orala Antikoagulantia.

Mer om studien

Den landsomfattande registerstudien omfattar 45 000 patienter som tog blodförtunnande läkemedel för att behandla proppar i ben eller lunga under perioden 2014–2020.

Av dessa patienter fick de flesta läkemedel inom NOAK-gruppen: 43 procent fick apixaban och 40 procent fick rivaroxaban. Nästan 15 procent fick warfarin. Ett fåtal behandlades med dabigatran (Pradaxa) eller edoxaban (Lixiana).

Forskarna noterar att de patienter som fick Waran i genomsnitt var äldre och oftare multisjuka, vilket de har tagit hänsyn till i analyserna.

Vetenskaplig studie:

Association of type of oral anticoagulation with risk of bleeding in 45,114 patients with venous thromboembolism during initial and extended treatment – a nationwide register-based study, Journal of Internal Medicine.

Kontakt:

Katarina Glise Sandblad, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, katarina.glise.sandblad@vgregion.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera