Tarmflora
-
Många antibiotikakurer kan skada tarmen
Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.
-
Tarmbakterier kan påverka effekten av covidvaccinet
Den som har många ”goda” bakterier i tarmarna har ökad chans att få en god effekt av covid-vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. I framtiden kan man eventuellt ge vissa människor en dos med nyttiga bakterier inför vaccinationer, menar forskaren och läkaren Piotr...
-
Tarmbakterier kopplas till åderförkalkning
Forskare har upptäckt ett samband mellan vissa tarmbakterier och plack i kranskärlen. Placken är en viktig orsak till åderförkalkning och hjärtinfarkt.
-
Rökning kan öka risken för inflammatorisk tarmsjukdom
Risken för rökare att drabbas av ulcerös kolit ökar på samma sätt som för andra inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.
-
Problem i underlivet mycket vanligt hos kvinnor som äter penicillin
Var fjärde kvinna som tar penicillin vid halsfluss får flytningar och klåda i underlivet, visar en ny avhandling. Besvären kan vara tecken på svamp vilket i sin tur kan orsaka ett stort lidande. – Det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt, säger läkaren och forskaren...
-
Forskare förvånade efter nya rön om tarmfloran
Tarmfloran påverkas av defensiner, ett slags försvarsmolekyler. Men maten påverkar betydligt mer, enligt en ny musstudie. Och resultaten i studien förvånade forskarna.
-
Gel från majsfibrer kan skydda tjocktarmen
Livsmedel som går till spillo kan komma till nytta för vår hälsa, visar en studie från KTH. Forskare har nämligen uppfunnit en majsbaserad gel, som skulle kunna ingå i mat och skydda tjocktarmen mot inflammationer.
-
Så kan nanomaterial påverka immunförsvaret i tarmen
Nanomaterialet grafenoxid används i bland annat elektronik. Och materialet kan påverka immunförsvaret, indirekt via bakterier i tarmen, enligt en ny KI-studie av zebrafiskar.
-
Tandlossning kopplas till tarmsjukdom
Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns och ulcerös kolit har en ökad risk för tandlossning – som i sin tur kan förvärra tarmproblemen. Det visar ett forskningsprojekt.
-
Bakterier från djupa grottor i Nordafrika kan bryta ner gluten
I hittills outforskade grottor på flera hundra meters djup i Algeriet, har forskare hittat bakterier med förvånande egenskaper. En av dessa är nedbrytning av gluten och kan därmed vara intressant för glutenallergiker.
-
Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet
En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran.
-
Slem skyddar tunntarmen mot bakterier
Forskare har kunnat filma hur tunntarmen trycker ut slem ur små håligheter i slemhinnan för att spola bort bakterier. De kan visa att mukus (slem) skyddar tunntarmen hos möss. Fyndet kan leda till nya behandlingar vid Crohns sjukdom.
-
Antibiotika till små barn ökar risken för astma och allergier
Risken att drabbas av astma och eksem ökar hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader. Förklaringen kan vara att läkemedlet påverkar tarmbakterier och stör immunsystemets utveckling.
-
Bär och baljväxter kan halvera risken för åderförfettning
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
-
Kost vid IBS spelar mindre roll än väntat
Ett högt intag av gluten leder oftast inte till ökade IBS-symptom, visar en studie från Chalmers och Uppsala universitet. Tarmbesvären förvärras dock av en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, men effekten var mindre än förväntat.
-
Signalämne i bajsprov behöver inte betyda tarmsjukdom
Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men hos fler än var tredje patient är ett förhöjt värde falskt alarm, visar forskning. Kalprotektin i ett avföringsprov kan kan i stället bero på vanliga läkemedel, till exempel magsårsmedicin.