En grå läkemedelskarta med fyra bruna tabletter, mot mörk bakgrund.
Tadalafil. Bild: Lupus in Saxonia, via Wikimedia commons *
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I en studie fick ett litet antal patienter med typ 2-diabetes markant bättre långtidssocker när de behandlades med hög dos av ett potensmedel.

Potensmedlet heter tadalafil och är en av de verksamma läkemedelssubstanserna i gruppen PDE5-hämmare, där även det kända läkemedlet Viagra ingår. PDE5-hämmare används för att behandla impotens.

– Man ska aldrig självmedicinera med PDE5-hämmare, eftersom det i värsta fall kan innebära livsfara i kombination med vissa andra läkemedel. Dessa läkemedel är receptbelagda och ska alltid ordineras av behandlande läkare, säger Per-Anders Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Långtidsverkande

Till skillnad från de övriga tre PDE5-hämmare som är godkända i Sverige är tadalafil långtidsverkande och kan ordineras med en daglig dos.

I studien, som är en pilotstudie, ingick 18 personer med diabetes typ 2. Studiepersonerna var 12 män samt sex kvinnor som hade passerat klimakteriet. Studien var randomiserad och dubbelblind, där alla deltagare under sex veckor slumpades att få en hög daglig dos av antingen tadalafil eller placebo. Efter en paus på åtta veckor fick försökspersonerna det andra alternativet under sex veckors tid.

Deltagarna följdes noga med tanke på kända biverkningar som huvudvärk, halsbränna, diarré, muskelvärk, ryggvärk, lågt blodtryck, nästäppa, tinnitus och dimsyn.

Tydlig förbättring av långtidssockret

Studiens syfte var i första hand att undersöka om tadalafil kunde förbättra patienternas insulinkänslighet, men där syntes ingen skillnad jämfört med placebo.

Däremot gav tadalafil en tydlig förbättring av långtidssockret, baserat på mätning av den vedertagna markören HbA1c i blodprov. I genomsnitt sjönk nivån av HbA1c med 2,50 mmol/mol.

– Det är en mycket tydlig förbättring av långtidssockret, som vi inte hade kunnat drömma om efter bara sex veckors tilläggsbehandling hos patienter med välkontrollerad typ 2-diabetes. Förbättringen av blodsockret är i nivå med den förbättring vi sett för nya läkemedelskandidater som numera är det fjärde behandlingsalternativet för typ 2-diabetes, säger Per-Anders Jansson, som lett arbetet med studien.

Har potential som komplement

Nivån av HbA1c i blodprov följs noga för patienter som behandlas för typ 2-diabetes. Ju högre värde, desto större risk för komplikationer, som mikrovaskulära skador på ögon, njurar och nerver, fortsätter Per-Anders Jansson.

Tadalafil har potential att komplettera den behandling som idag ges för typ 2-diabetes, menar forskarna – särskilt för män som också har impotens. Över 70 procent av män med övervikt och typ 2-diabetes utvecklar impotens.

Fler studier krävs

Resultaten från pilotstudien behöver dock upprepas i en större studie där fler personer behandlas under en längre tid, vilket forskargruppen vid Göteborgs universitet överväger. Den behandling som idag ges i första hand för typ 2-diabetes är livsstilsförändringar och läkemedlet metformin. Under de senaste tio eller tjugo åren har också flera andra läkemedel utvecklats.

Tadalafil ökar genomblödningen i skelettmuskel, hjärta och fettvävnad. Den aktuella studien visar ett ökat blodflöde och en positiv effekt i levern, där en etablerad markör för leverförfettning minskade under behandlingen med läkemedlet, jämfört med placebo. Dessutom såg forskarna att glukosupptaget ökade vid behandling med tadalafil jämfört med placebo.

Patentet på tadalfafil gick ut 2017 och priset har fallit kraftigt de senaste åren. Detta skulle kunna möjliggöra en bredare användning, enligt forskarna.

*) Bild: Lupus in Saxonia, via Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0.

Vetenskaplig artikel:

Feasibility of high-dose tadalafil and effects on insulin resistance in well-controlled patients with type 2 diabetes (MAKROTAD): a single-centre, double-blind, randomised, placebo-controlled, cross-over phase 2 trial, The Lancet.

Kontakt:

Per-Anders Jansson, professor i translationell medicinsk forskning, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
per-anders.jansson@wlab.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera