Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Betablockerare är effektiva på kort sikt, men över tid verkar nyttan minska. Det visar en stor studie på patienter som haft en hjärtinfarkt.

Läkemedel med betablockerare är sedan över 30 år tillbaka en del av standardbehandlingen vid hjärtinfarkt för att minska risken för nya infarkter. Men nu pekar en ny studie på att dessa läkemedel hos de allra flesta inte har någon effekt efter ett år.

– De här preparaten med betablockerare studerades under 60-, 70-, och 80-talen. Då visade de sig vara effektiva hos patienter med hjärtinfarkt, men sedan dess har det ju hänt väldigt mycket med hjärtinfarktvården, säger forskaren Gorav Batra vid Uppsala universitet och fortsätter:

– Vi gör bland annat fler ballongsprängningar och stentningar och ger annan behandling, till exempel blodfettssänkande och mer potenta blodförtunnande läkemedel som gör att betablockerarna kanske inte längre behövs.

Färre får hjärtsvikt

Chanserna att överleva en hjärtinfarkt är betydligt bättre idag än de var förr. Tidigare var även hjärtsvikt en mycket vanlig komplikation vid hjärtinfarkt och betablockerare är dokumenterat effektiva vid hjärtsvikt. Men avsevärt färre patienter med hjärtinfarkt drabbas idag av hjärtsvikt tack vare snabbare vårdinsatser och behandling.

– Det kanske är så att betablockerare är till nytta under den korta första tiden, men inte under ett längre tidsspann. Det var därför vi började titta på hjärtinfarktpatienter ett år efter infarkten, säger Gorav Batra.

I en stor registerstudie har forskare följt hjärtinfarktpatienter som behandlats med betablockerare. De jämfördes med patienter som inte fått läkemedlet.

– Sedan studerade vi det kombinerade utfallet som inkluderade död, ny hjärtinfarkt, ny revaskulering, det vill säga en ny ballongsprängning eller om man lades in på grund av hjärtsvikt, för det är allvarliga sjukdomar som vi vill undvika. Vi såg att betablockerare inte hade någon effekt när det kom till det här sammanslagna utfallet, säger Gorav Batra.

Många hjärtinfarktpatienter deltog i studien

I studien följdes drygt 43 000 hjärtinfarktpatienter ur det nationella svenska kvalitetsregistret för kranskärlssjukdom SWEDEHEART. De hade insjuknat i hjärtinfarkt 2005–2016 och ingen hade utvecklad hjärtsvikt när studien inleddes.

Forskarna hämtade också in information från Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret för att se vilken behandling patienterna fick och om de, under de 4,5 år de följdes, lades in på sjukhus eller avled.

Eftersom det är en registerstudie kunde forskarna inte undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan patienternas som tog betablockerare och de som inte gjorde det. Preparaten har precis som andra läkemedel kända biverkningar.

– Det är ju framför allt trötthet. Det upplever några av mina patienter. Vissa kan känna nedstämdhet och vissa patienter kan få mardrömmar. De är inte jättemånga, men ibland kan man se det, säger Gorav Batra.

En del patienter upplever också en försämrad kondition vilket kan leda till att de inte orkar vara lika fysiskt aktiva som de borde.

Fler studier på gång

Trots att resultaten i studien entydigt pekar mot att betablockerare inte har någon långvarig effekt på patienter som haft hjärtinfarkt men inte utvecklat hjärtsvikt, går det inte att dra några långtgående slutsatser av en enskild studie. Innan det skulle kunna bli aktuellt att ändra rekommendationerna behövs randomiserade kliniska prövningar som visar samma resultat.

– Som tur är så pågår det stora randomiserade studier inom det här området, bland annat en i Sverige där man slumpmässigt fördelar patienter till att antingen få betablockerare eller ingen sådan behandling. Vi i Uppsala är också med och inkluderar patienter i den här studien. Förmodligen har vi resultat från den här studien ganska snart, säger Gorav Batra.

Vetenskaplig studie:

Association of beta-blockers beyond 1 year after myocardial infarction and cardiovascular outcomes, Heart.

Kontakt:

Gorav Batra, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), gorav.batra@ucr.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera