Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en liten hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie.
Patienter som haft en akut hjärtinfarkt får rutinmässigt en behandling med betablockerare.
Nu visar en ny studie att cirka hälften av patienterna inte har någon nytta av läkemedelsbehandlingen och borde inte få den alls, enligt ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Forskarna har undersökt effekter för patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efter förloppet, se faktaruta längre ner.
5000 patienter följdes
I studien ingick drygt 5000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland. Patienterna, som hade drabbats av en liten hjärtinfarkt, lottades 2017 till att antingen behandlas med betablockare, eller inte, efter att de skrivits ut från sjukhuset.
Patienterna följdes sedan upp under 2023. När forskarna undersökte hur många som hade drabbats av en ny hjärtinfarkt eller död sågs ingen större skillnad mellan de två grupperna.
Enligt forskarna innebär resultatet att läkemedelsbehandlingen kan bli enklare och billigare för alla parter.
– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska institutet, i pressmeddelandet.
Behandling ska inte avbrytas utan läkarkontakt
Han varnar dock patienter för att avbryta behandling med betablockerare på eget initiativ. Utsättning av läkemedel ska alltid ske i samråd med behandlande läkare.
– Detta av flera skäl. Det kan finnas andra orsaker, andra diagnoser, som ligger bakom att man får betablockare. Sedan är det ju så att om man ska sluta så bör man sätta ut betablockerare successivt. Gör man det för fort kan man få en del hjärtklappning och andra obehag. Så det är jätteviktigt att man pratar med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger Tomas Jernberg.
Men han tror att studien kommer att förändra hur patienterna behandlas i framtiden.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger han.
Projektet har letts av forskare vid Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Vetenskaplig studie:
Beta-blockers after Myocardial Infarction and Preserved Ejection Fraction, New England Journal of Medicine.
Fakta om hjärtinfarkt och betablockerare
I Sverige får cirka 20 000 personer varje år en hjärtinfarkt. Hälften av dem får en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efteråt. Det innebär att hjärtat fortfarande klarar att pumpa ut mer än 50 procent av volymen i hjärtats vänstra kammare, så kallad bevarad vänsterkammarfunktion.
Orsakerna bakom dagens praxis där alla får betablockerare efter hjärtinfarkt kan spåras tillbaks till 1980-talet då studier otvetydigt visade en positiv effekt. Sedan dess har övrig hjärt-kärlbehandling blivit bättre samtidigt som diagnostiken också har förbättrats. Det gör att läkare nu upptäcker många av de hjärtinfarkter som aldrig klassades som infarkter förr. Dagens hjärtinfarkter är även generellt sett mindre och en högre andel har en bevarad vänsterkammarfunktion.
Källa: Tomas Jernberg
Siffror från studien:
Studien visar att efter sex år hade 7,9 procent av dem som fått betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt. Det kan jämföras med 8,3 procent av dem som inte hade fått betablockerare, en skillnad som inte är statistiskt signifikant.
Den aktuella studien handlar bara om effekten av att sätta in behandlingen efter en liten hjärtinfarkt, inte efter en större.
