Modell av ett hjärta. Bild: Jesse Orrico/Unsplash
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Stört blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och skador i kärlväggen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fynden kan underlätta bedömningar av risken för att kroppspulsådern brister.

Allt blod i kroppen passerar hjärtat ungefär en gång per minut. Med varje hjärtslag pumpas blodet från hjärtat upp i stora kroppspulsådern, som också kallas aorta.

Alla delar av kroppspulsådern kan vidgas. Det är oklart exakt hur detta sker, men en förklaring kan vara att bindväven i kärlväggen blivit svag. Förhöjt blodtryck, hög ålder och olika ärftliga tillstånd ökar risken.

Risk för dödlig bristning

Allt fler personer med utvidgad aorta i bröstkorgen upptäcks numera av sjukvården – ofta av en slump.

– Inom vården gör vi allt fler bildundersökningar där vi tittar på exempelvis hjärtat eller lungorna, och då kan vi upptäcka att patientens aorta är lite större än normalt i vissa partier. Det finns behov av fler verktyg för att vägleda läkarna hur de här patienterna ska hanteras, säger Filip Hammaréus, doktorand vid Linköpings universitet.

– Hos en minoritet av dem kommer aortan tyvärr vidgas mer och i värsta fall brister aortan vilket oftast är dödligt, fortsätter han.

Aortan mäts för att se risker

De flesta personer med vidgad kroppspulsåder erbjuds regelbunden mätning av aortans diameter – och ju större den är desto högre är risken. Ibland opereras kroppspulsådern för att undvika akuta komplikationer, men den kan spricka redan innan utvidgningen blivit så uttalad att en operation bedöms vara aktuell.

För att tidigt kunna bedöma vilka patienter som löper risk för allvarliga komplikationer har forskare vid Linköpings universitet undersökt nya metoder i en studie.

– Vi kan vara något nytt på spåren, som kan säga något mer om sjukdomens allvarlighetsgrad än vad bara aortas diameter visar, säger Petter Dyverfeldt, professor vid Linköpings universitet.

Kärlväggen kan försvagas

När blodet pressas ut från hjärtat in i aorta uppstår en friktionskraft mellan det strömmande blodet och kärlväggen. Det har betydelse för vissa celler som sitter i kärlväggen och som kan känna av blodflödet.

När friktionskraften är normal mår cellerna bra. Men om friktionen påtagligt ändrar riktning, blir väldigt låg eller onormal på annat sätt, verkar det ske en signalering in i kärlväggen som på sikt kan leda till en försvagad aortavägg.

Samspel med inflammation

I studien har forskarna gjort mätningar med en speciell magnetkamera och även mätt olika proteiner i blodet. Det visade sig finnas samband mellan blodflödets påverkan på aortaväggen och olika proteiner som är inblandade i inflammation samt uppbyggnad och nedbrytning av bindväv.

– Vi ser att i patienterna med vidgad aorta samspelar en onormal blodflödesdynamik med ökad inflammation och omsättning av bindväv, något vi tror kan reflektera processer i kärlväggen. Det ter sig rimligt baserat på de mekanismer man har visat i tidigare forskning, men man har inte kunnat visa sambanden på det här sättet som vi gör nu med kombinationen magnetkamera och blodprover, säger Filip Hammaréus.

Inte kopplad till diameter på aorta

Fynden stärker tidigare forskning, men bidrar också med ny kunskap.

– Det som är intressant med fynden i vår studie är att måtten på hur blodflödet påverkar aortaväggen inte var kopplade till diametern på aorta. Så det traditionella måttet som ofta används inom vården var inte en del av sambandet vi ser i studien mellan onormalt blodflöde, inflammation och nedbrytning av kärlväggen, säger Petter Dyverfeldt.

Vetenskaplig studie:

Wall shear stress measured with 4D flow CMR correlates with biomarkers of inflammation and collagen synthesis in mild-to-moderate ascending aortic dilation and tricuspid aortic valves, European Heart Journal.

Så gjorde forskarna studien

Studien har gjorts på 47 män och kvinnor vars aortadiameter var över 40 mm. De jämfördes med 50 kontrollpersoner som matchats med avseende på kön och ålder. Deltagarna ingår i Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS).

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera