Klimatet
-
Därför är män större klimatbovar än kvinnor
Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.
-
Läckande metangas ger liten klimatpåverkan
Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
-
Renars bete hotas av människors aktiviteter
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och...
-
Kolsänkorna inte klimaträddarna vi hoppats på
Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.
-
Träd överhettas i en varmare regnskog
Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling...
-
Genmodifiering av lignin kan göra växter torktåliga
Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
-
Låg kvalitet på klimatdebatten, enligt forskare
Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.
-
Flera brytpunkter i jordens klimat vid 1,5 graders uppvärmning
Parisavtalets mål – att den globala uppvärmningen ska understiga 2 grader – är otillräckligt, enligt en ny analys. Flera brytpunkter för klimatet, så kallade tipping points, kan överskridas om jordens medeltemperatur ökar med mer än 1,5...
-
Omfattande avskogning beror på jordbruk – men mycket av marken brukas inte
Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.
-
Trädplantering inte alltid en kolfälla
Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.
-
Makt en viktig drivkraft bakom hållbart pensionssparande
Personer som pensionssparar i så kallade hållbara fonder drivs inte bara av altruistiska värderingar. Viljan att imponera på andra, samt att ha makt över den hållbara utvecklingen, spelar också in.
-
Svingelgräsfjärilen anpassar sig till ett liv i norr
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
-
Sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.
-
Klimatförändringar slår extra hårt mot våtmarker under sensommaren
Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.
-
Storskalig odling av mikroalger kan rena utsläpp från industri
Mikroalger kan användas för att återvinna växthusgas och näringsämnen från industriellt avfall. De skulle därmed kunna bidra till att minska klimatavtryck och övergödning. En avhandling visar nu att storskaliga algodlingar är möjliga...
-
Liten sänkning av grundvattnet kan förstöra husens träpålar
När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.