Läderbagge kryper på träd
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Mikroklimatet är viktigt för insekter som lever i död ved – och temperaturen ska gärna vara lite högre och stabil. Det visar två studier som undersökt de rödlistade skalbaggarna raggbock och läderbagge.

Forskning om hur djur och växter påverkas av klimatförhållanden har på senare år fått ett uppsving. Teknikutvecklingen har gjort det lättare att samla in stora mängder data med hjälp av klimatloggning. Det brukar påstås att mikroklimatet* är viktigt för vedlevande insekter, men det har hittills inte understötts av noggranna studier.

* Mikroklimat är klimatet i ett begränsat område. Det kan skilja sig stort i förhållande till närliggande områden. Trädstammar kan till exempel ha skilda mikroklimat på solsidan och skuggsidan. Källa: Wikipedia

Forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, har nu jämfört hur mikroklimatet i hålträd påverkar förekomsten av läderbagge. De har också jämfört mikroklimatet inne i död tallved med och utan spår av raggbock.

Låg fuktighet uppskattas

Läderbaggen förekom oftare i träd med ett varmare och mera stabilt mikroklimat. Det fanns ett tydligt samband mellan mikroklimatet i mulmen, det vill säga löst material som till exempel murken ved i ihåliga träd, och trädens egenskaper.

Egenskaper som gynnar skalbaggar i ihåliga träd –  stor stamomkrets, stor volym mulm, hålöppningar som är uppåtriktade och minst ett par meter från marken –  kännetecknades av lägre fuktighet och mindre variationer i fuktigheten.

Det talar för att mikroklimatet är en viktig faktor för skalbaggar som lever i hålträd och att många specialiserade arter saknas i träd med alltför fuktiga förhållanden.

En trolig förklaring till att läderbaggen enbart lever i ihåliga träd är att mikroklimatet i trädhåligheter är stabilare jämfört med både lufttemperaturen och med stående och liggande död ved.

Vedens egenskaper viktiga

Studien där forskarna tittat på tallved talar också för att mikroklimatet är en viktig faktor.

Egenskaper hos den döda veden som är viktiga för insekter visade sig också ha stor påverkan på mikroklimatet. Det är till exempel varmare och torrare i stående död ved och död ved i öppna lägen. I grövre död ved är fuktigheten däremot högre och temperaturen mera stabil.

Död ved där raggbocken fanns kännetecknades av att temperaturen var högre på våren, och lägre och mer stabil på vintern. Så blir det i lågor, det vill säga ett dött träd som blivit liggande på marken, med stor diameter och som ligger öppet.

Träd på marken
Skalbaggar gillar att bo i en låga, ett dött träd på marken. Bild: Manpwp/Wikimedia commons/CC BY-SA 3.0

Raggbock och läderbagge

Raggbocken är rödlistad (sårbar) eftersom dessa livsmiljöer minskar när skogen har blivit yngre och tätare på grund av skogsbruket och frånvaron av bränder. Raggbockarnas larver utvecklas vanligtvis i döda, grova och solexponerade stammar av tall.

Även läderbaggen är rödlistad. De har också minskat på grund av ändrad markanvändning. Läderbaggens larver utvecklas i mulmen i ihåliga lövträd. De ihåliga träden utgörs framför allt av mer än 300 år gamla ekar som står i betesmarker.

Osäkert hur klimatförändringar påverkar

Enligt forskarna finns stora osäkerheter vid försök att bedöma hur arter påverkas av klimatförändringar. Högre temperaturer verkar vara gynnsamma för både läderbaggen och raggbocken, men klimatförändringar kan också leda till att livsmiljöerna försämras. Till exempel kan gamla ihåliga träd dö tidigare på grund av att det blir vanligare med stormar och extrem torka eller att det kommer nya skadegörare.

* Bild:Eume/Wikimedia commons. Licens CC BY-SA 3.0

* Bild: Manpwp/Wikimedia commons. Licens CC BY-SA 3.0

Vetenskapliga studier:

Microclimatic conditions mediate the effect of deadwood and forest characteristics on a threatened beetle species, Tragosoma depsarium , Oecologica .

Microclimate in hollow trees and how it affects an inhabiting beetle species, Osmoderma eremita, Ecological Entomology.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera