Metan från blåstång motverkar koldioxidupptag i Östersjön

Vissa kustekosystem kan ta upp och lagra stora mängder koldioxid från atmosfären, så kallat ”blått kol”, och att restaurera dem kan därför vara en viktig naturbaserad lösning för att mildra klimatförändringarna.

Välkända ekosystem med blått kol är till exempel mangrove och sjögräsängar, men på senare tid har det föreslagits att även makroalger, som den vanliga blåstången i Östersjön, kan ta upp stora mängder kol. Om detta kol till exempel exporteras till och lagras i djuphavet, kan makroalgerna vara ett av de viktigaste ekosystemen för blått kol globalt sett.

Blåstång tar upp mycket koldioxid från atmosfären

I en studie har forskare vid Stockholms universitet och Helsingfors universitet mätt flödena av växthusgaser mellan vattenytan och atmosfären utanför Askö-laboratoriet i Trosa under ett helt år. Mätningarna bekräftade att blåstångskogar och blandad vegetation i kustzonen tar upp betydande mängder koldioxid från atmosfären.

Men mätningarna visar också att blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären.

– Det var lite förvånande att blåstången avgav metan, eftersom blåstång växer på hårt substrat och inte på mjuka sediment, där metan normalt bildas, säger Christoph Humborg, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Metan hittades i sediment

Forskarna upptäckte att fickor av sediment finns mellan algerna och där hittades de metanbildande mikroorganismerna – arkéer.

– Arkéerna hittades också på flytande fintrådiga alger och ansamlingar av organiskt material som finns i anslutning till blåstången.

Bild: Michael Held/Unsplash

Mätningar av koldioxidupptag och metan

Forskarnas mätningarna visar att blåstångskog tar upp betydande mängder koldioxid från atmosfären.

Flödena varierar under året, men totalt sett uppgick upptaget av koldioxid från atmosfären i blåstångshabitaten till 0,52 ton CO2 per hektar och år. Det kan jämföras med 0,71 ton CO2 per hektar och år för områden med blandad vegetation.

Koldioxidupptaget uppvägs dock till viss del av den metan som flödar från vattnet till atmosfären i samma miljöer. Eftersom metan är en starkare växthusgas än koldioxid uppgår nettoupptaget till 0,38 respektive 0,46 ton CO2-e (koldioxidekvivalenter) per hektar och år för områden med blåstång och områden med blandad vegetation.

Christoph Humborg förtydligar att det fortfarande kan vara viktigt ta hand om och återställa livsmiljöer med makroalger ur ett klimatperspektiv.

– Vår studie visar att dessa miljöer är nettokoldioxidsänkor, bara inte så stora som ibland har föreslagits, säger han.

Minskad övergödning kan gynna klimatet

Ur ett förvaltningsperspektiv är det också viktigt att veta om metanproduktionen påverkas av blåstångsskogarnas hälsostatus, det vill säga om makroalger i övergödda nedbrutna system producerar mer metan än ostörda ekosystem. Denna hypotes kommer nu att testas av den svensk-finländska forskargruppen genom experiment som ska genomföras under nästa år.

– Våra mätningar gjordes på plats, i ett Östersjön som är påverkat av övergödning. Ett mindre övergött ekosystem med mindre ackumulering av organiskt material och mindre mängd fintrådiga alger skulle sannolikt producera mindre metan. Om så är fallet kan åtgärder för att minska övergödningen avsevärt förbättra dessa miljöers möjlighet att binda kol och därmed bidra till att mildra klimatförändringarna, säger Christoph Humborg.

Vetenskaplig studie:

Methane emissions offset atmospheric carbon dioxide uptake in coastal macroalgae, mixed vegetation and sediment ecosystems, Nature Communications.

Kontakt:

Christoph Humborg, Stockholms universitets Östersjöcentrum, e-mail: christoph.humborg@su.se, tel: 08-674 76 68

Florian Roth, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Tvärminne zoologiska station, Helsingfors,florian.roth@su.se