Sillgrisslor på klipphylla
Över 20 000 par sillgrisslor bor och häckar på Stora Karlsö. Bild: SLU
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Värmeböljor i klimatförändringens spår hotar häckande havsfåglar. Sillgrisslorna utanför Gotlands kust gör vad de kan för att svalka sig, men det innebär att sårbara ägg och ungar lämnas på klipporna.

I takt med pågående klimatförändringar blir sommarens värmeböljor både längre och kraftigare. Det kan medföra direkta och allvarliga konsekvenser för flera djurarter. Särskilt utsatta är djur som har svårt att söka skydd.

Många havsfåglar häckar under årets varmaste månader på klippor och stränder, där de exponeras för vädrets växlingar.

– Detta gör fåglarna väldigt sårbara för höga temperaturer och solsken, men det finns väldigt få studier som undersöker exakt hur det påverkar dem, säger Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Forskare har nu tittat närmare på hur höga temperaturer och solsken påverkar sillgrisslor, en havsfågel som är anpassad för arktiska och subarktiska miljöer.

Sillgrisslor övervakades dygnet runt

Den nya studien har gjorts på Stora Karlsö utanför Gotland, som har Östersjöns största koloni av sillgrisslor.

– På Stora Karlsö har vi en unik forskningsmiljö där vi kan studera sillgrisslorna i detalj. Under de senaste åren har vi satt upp en mängd övervakningskameror som filmar fåglarna dygnet runt, vilket gör att vi fångar beteenden som kanske ofta missas med traditionella studiemetoder, säger forskaren Jonas Hentati-Sundberg vid SLU.

Sillgrisslor på Stora Karlsö

  • Över 20 000 par sillgrisslor häckar, det vill säga lägger ägg och föder upp ungar, på Stora Karlsö varje år.
  • Ett sillgrisslepar lägger ett ägg per säsong, och föräldrarna hjälps åt att ruva och mata ungen.
  • Sillgrisslan blir äldst av alla fåglar i Sverige. Den hittills äldsta blev 47 år.
  • Populationen på Stora Karlsö har ökat starkt under hela 1900-talet efter att ha varit nära utrotning på grund av jakt och äggplockning.

Flämtar och justerar vingarna

Studien visade att fåglarna påverkas kraftigt vid höga temperaturer och solsken. De börjar flämta, något som fungerar som en avkylningsmekanism. De för också vingarna ut från kroppen för att försöka bli av med så mycket värme som möjligt.

Många fåglar lämnar klipporna för att kyla av sig i havet. I längden skulle detta kunna påverka den sociala dynamiken eftersom fåglarna tillbringar mindre tid tillsammans på häckningsklipporna.

Värmekamera visar varma temperaturer
Forskarnas övervakningskameror visar hur varmt det kan vara för sillgrisslorna på klipphyllorna. Bild: SLU

Äggen lämnas och fågelungar blir sårbara

I studien registrerades några tillfällen med mycket höga temperaturer på klippan – över 47 grader i direkt solljus. Då lämnade många av de vuxna fåglarna sina ägg och ungar ensamma på klippan, något de annars bara gör vid stora störningar eller födobrist.

De ensamma äggen och ungarna är sårbara. Forskarna såg flera fall där de ensamma ungarna dog i värmen, eller blev nedsparkade från klippan av andra fåglar av misstag.

Värmeböljor ett växande hot

Ibland råkade föräldrarna också sparka ner sitt eget ägg när de var väldigt påverkade av värmen.

– Under värmeböljorna i slutet av juni 2020 och 2022 var det riktigt illa och flera ägg och ungar från vårt studieområde gick förlorade. Med pågående klimatförändringar talar allt för att värmeböljor kommer bli ett allt större problem, för både sillgrisslor och andra havsfågelsarter, säger Agnes Olin.

Vetenskaplig studie:

Breeding failures and reduced nest attendance in response to heat stress in a high-latitude seabird, Marine Ecology Progress Series.

Kontakt:

Agnes Olin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU,
agnes.olin@slu.se

Jonas Hentati Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, jonas.sundberg@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera