Livsmedel

Spårning av bekämpningsmedel på enskilda frukter är både komplicerat och dyrt. Men med hjälp av en ny liten sensor skulle kontrollerna kunna förenklas, gå snabbare och bli billigare.

Efter att ha muterat en vetesort från Bangladesh har forskare fått fram ett vete som tål att odlas i salthaltiga jordar. Det är en viktig egenskap eftersom alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.

Jordbrukets maskiner är nu lika tunga som bastanta dinosaurier och djupare jordlager skadas av framfarten på åkrarna. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken nu vara i riskzonen – med stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen på sikt.

Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.

Storpack får oss att köpa mer än vi kan äta. En tredjedel av alla livsmedel slängs i soporna. Matsvinnet måste minska och bra förpackningar kan vara ett sätt, menar forskare.

Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna växer snabbare och deras proteininnehåll mångdubblas. Processvatten går alltså från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin. 

Intresset för småskalig odling av musslor och alger är stort. Men för att underlätta odlingen krävs enklare tillståndsprocesser. Det visar utvärderingen av ett pilotförsök med marina kolonilotter.

Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.

Naturell yoghurt är ”minimalt processad” enligt den så kallade NOVA-klassificeringen. Men i själva verket är den hårt bearbetad av industrin. Sötad yoghurt klassas däremot som ”ultraprocessad” trots att skillnaden processtekniskt är liten. 

Vi kommer att äta allt mer mat tillverkad av det vi idag slänger bort. Hela broccolin till exempel. Det menar matetnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet.

Det är fullt möjligt att använda proteinet från svenskodlade baljväxter för att producera växtbaserade livsmedel, som till exempelvis kött och ost. Att använda baljväxter till vegetariska alternativ skulle vara positivt både för klimatet och folkhälsan.

Tusentals vilda växter går att äta. Men några få odlade grödor står för nästan allt vi äter. Vad händer om klimatet slår ut bara en? Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar forskning.

Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.

Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.

Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.

Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt som delikatesser. I framtiden kan de bli självklarheter även på...