Så kan maten räddas när åkrar blir bostadsområden

I Sverige omvandlas varje år produktiv åkermark till områden för bostäder. Trots att takten på exploateringen i dagsläget är förhållandevis låg, kan den få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden.

Det beror på att exploatering för bebyggelse gör det omöjligt, eller väldigt dyrt, att återställa marken till bördig åkermark. Därför går markens potential att producera livsmedel i framtiden förlorad.

I en studie har forskare vid Agrifood, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, undersökt om dagens styrmedel för att bevara jordbruksmark är tillräckliga för att hindra exploatering av marken i för hög takt.

– Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige, säger Mark Brady, forskare i naturresurs- och miljöekonomi vid SLU.

Kommunerna bestämmer

Idag har kommunerna rätt att besluta när jordbruksmark får exploateras. Besluten måste dock grundas på miljöbalken som reglerar under vilka omständigheter kommuner kan godkänna att jordbruksmark får användas till annat än odling.

Lagstiftningen öppnar dock för kommuner att ganska enkelt göra egna tolkningar som motiverar exploatering av åkermark.

Ett problem, enligt forskarna, är att kommunerna kan dra nytta av denna exploatering. Däremot måste hela samhället bära kostnaden om den framtida livsmedelstryggheten minskar.

Styrmedel behövs

Forskarna menar dock inte att problemet är att kommunerna har rätt att besluta över hur marken ska användas. Problemet är att kommunerna saknar tillräckliga incitament att beakta jordbruksmarkens fulla värde för den framtida livsmedelsförsörjningen.

– För att kommuner ska kunna fatta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation, säger Nils Malmström vid SLU.

Forskarna menar också att Sverige inledningsvis behöver fastställa ett mål för skydd av jordbruksmark. I dagsläget saknas ett sådant mål.

Studie:

Att bygga på åkermark – ett hot mot framtida livsmedelsförsörjning?, AgriFood Economics Centre.

Kontakt:

Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi AgriFood/SLU, mark.brady@slu.se

Nils Malmström, forskningsassistent, AgriFood/SLU, nils.malmstrom@slu.se