Bord med två händer och påskpyssel i form av bland annat ägg.
Bild: JESHOOTS.COM, Unsplash.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En del av påskmaten är problematisk ur hållbarhetssynpunkt. Men bra alternativ finns. Här är matfilosofen och forskaren Henrik Lagerlunds bästa tips på hållbar påskmat.

Alla kära mattraditioner i Sverige, vare sig det handlar om jul, påsk eller midsommar, går stick i stäv med vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv. Det konstaterar forskaren Henrik Lagerlund vid Stockholms universitet.

Mycket fisk och kött

– På påskbordet har vi traditionellt mycket fisk och kött. Det är precis emot vad forskningen säger att vi skall äta för att vara klimatsmarta.

Påsken är ohållbar ur flera aspekter, fortsätter Henrik Lagerlund.

– Naturligtvis bidrar djur och den industri som producerar kött till stora utsläpp av koldioxid till atmosfären. Men det vi specifikt äter till påsk, framför allt sill, strömming och lax, är även de ytterst problematiska.

Henrik Lagerlund listar påskmaten ur hållbarhetssynpunkt:

  • Sillen och strömmingen fiskas i Östersjön och är nästan utfiskad. Delvis beror det på att de också fiskas för att bli mat till odlad fisk.
  • Mycket av den lax vi äter idag är odlad och kommer från Norge. Den matas med pellets av fiskolja eller fiskmjöl som kommer från vilt fiskad fisk, bland annat från Östersjön. En del odlad fisk matas med växtprotein, men det är nästan omöjligt att veta hur det ser ut på den fiskodling som en specifik lax kommer ifrån.
  • Äter man lamm till påsk kommer lammet oftast från Nya Zeeland och har då rest runt halva jorden innan den kommer till påskbordet, men det finns naturligtvis också svenskproducerat lammkött.
  • Enorma mängder ägg äts under påsken. Produktionen av dem kan vara bättre eller sämre, beroende på vilka ägg som köps i butiken. Ekologiska ägg har producerats under bättre förhållanden än andra ägg, men bäst är naturligtvis ägg från bondgårdar som låter sina höns gå fria. Dessa är inte alltid lätta att få tag på.
  • Ytterligare en problematisk aspekt är allt godis vi äter. Det är ohållbart ur en hälsoaspekt att ge enorma påskägg till barnen. Sockret är en hälsofara. Vi brukade främst tala om problem med tänderna, men idag är fetma ett mycket större problem och det syns redan på barn. Jag har länge förespråkat en skatt på socker som många av våra grannländer har.

– Själv äter jag inte kött eller fisk, även om det händer, säger Henrik Lagerlund, som betecknar sig som en “filosofisk foodie”, en filosofisk matentusiast.

Skärbräda, bitar av vitlök, tomat och avocado på skärbrädan samt på bordet under.
Bild: Marshal Quast, Unsplash.

Alternativ finns

Han menar att det finns fantastiska förslag på hur en alternativ och klimatsmart påskmiddag skulle kunna se ut.

– Sök runt lite på nätet. Att leva hållbart är inte bara att välja bort saker utan att välja någonting nytt och annorlunda. Något som vi inte skall vara rädda för. Många tycker kanske att jag ställer höga krav på oss, men det är absolut något vi måste vara medvetna om och som kommer att bli en del av hur vi lever i framtiden.

vegetarisk mat på bord.

Henrik Lagerlunds tre tips för en hållbar påsk

  • Titta på hur vegetarisk påskmat kan se ut. Det behöver inte betyda att allt kött försvinner, men kanske att endast en rätt består av kött, eller fisk.
  • Var också noga med var maten kommer ifrån. Det är absolut bäst om vi kan äta i enlighet med årstiden eller äta lokalt producerad mat. Det är inte alltid så lätt i Sverige om man inte är mycket välorganiserad och kan lägga in eller lagra mat för vintern.
  • Matsvinn är också ett stort problem, framför allt hushållens matsvinn. Köp varor med kort datum från svinnhyllan i butiken. Det blir också billigare.

Källa: Stockholms universitet

Hur påverkar stigande matpriser möjligheten att vara hållbar?

– Det kan tyckas absurt, men kriser kan ge en möjlighet till nya val. Det innebär naturligtvis att vi måste ha vägledning och ges möjlighet att göra de rätta valen när vi förändrar våra inköp och matval. En filosofisk foodie eftersträvar i sitt tänkande just detta. Ett rationellt övervägande av skälen för våra val. Det kan bli en viktig faktor i dessa tider och vi kan ledas in på rätt väg vad gäller mat.

“Oerhört problematiskt matsystem”

Men allt handlar självklart inte bara om individens val, fortsätter Henrik Lagerlund. Staten och politiker kan styra mer om de vill, på flera olika sätt.

– Vi har ett oerhört problematiskt matsystem i Sverige, där några få intressenter i stort sett har monopol på matdistribution och försäljning. Det går att styra priserna mer från regeringens sida och beskatta varor som är ohållbara och onyttiga. Man skulle också kunna öka konkurrensen inom matsystemet och underlätta för producenter att själva sälja sin mat direkt till konsumenterna.

Känsligt med kritik

Maten är på många sätt knuten till hur vi ser på oss själva. Att kritisera någons matval kan upplevas som synonymt med att kritisera den personen. Det tas ofta personligt, säger Henrik Lagerlund.

– Vi förknippar också länder med dess matkultur och uppfattningar, som att England har en dålig matkultur medan Italien har en bra sådan. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa traditioner inte är nödvändiga utan kulturella konventioner, som över tid har ätit sig fast i vårt medvetande. De går att ändra på. Vi kan skapa nya traditioner som överensstämmer med forskning och ett hållbart framtida samhälle.

Hur skulle en värld full av filosofiska foodies se ut?

– Om vi alla blev filosofiska foodies skulle matsystemet se helt annorlunda ut och vi skulle äta helt annorlunda än vi gör idag, men det kommer naturligtvis inte att ske. Det viktiga med att vara en filosofisk foodie är att jag som individ åtminstone tar mitt ansvar och lever i enlighet med vad jag anser vara filosofiskt välgrundat.

Kontakt:

Henrik Lagerlund, professor i filosofins historia, Stockholms universitet
henrik.lagerlund@philosophy.su.se

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera