Kor ser oväntat bra i mörker – och behöver inget färgat ljus

Vid slutet av 1800-talet rekommenderades fönster och tillgång till dagsljus i mjölkladugårdar. En ljus ladugård sågs som en förbättring av inomhusmiljön, personalens arbetsförhållanden och djurhälsan.

Nästan hundra år senare visade forskare att mjölkproduktionen hos kor kan öka med 0,5 till 3,3 kilo dagligen om det naturliga dagsljuset utökades med hjälp av artificiellt ljus till totalt 16 eller 18 timmar. Mer ljus än så har ingen effekt, eftersom korna även behöver en mörk period.

Blått och rött ljus har förespråkats

I takt med att LED-armaturer har blivit mer tillgängliga och avancerade har de blivit intressanta också i lantbruket, eftersom de håller länge och är energisnåla. Tillverkarna har även marknadsfört möjligheten att utnyttja ljus i olika färger. Teorin har bland annat varit att blått ljus skulle öka kornas aktivitet och att rött ljus kan användas under natten så att personalen kan övervaka djuren utan att störa dem, eftersom det röda ljuset inte uppfattas som ljus av kor.

Dock har tydliga vetenskapliga belägg för påståendena saknats.

De här frågorna har Sofia Lindkvist vid SLU fördjupat sig i, i ett doktorsarbete. Hon har undersökt hur ljusmiljön i kostallar påverkar mjölkkor.

Pupillen reagerar inte på rött ljus

I en studie undersöktes hur kornas pupiller reagerar vid olika färg på ljuset. Det visar sig att de reagerar annorlunda på rött ljus jämfört med vitt och blått.

– Det skulle kunna visa att det finns en sanning bakom påståendet att korna inte ser rött ljus. Men när vi sedan jämförde dessa tre ljusfärger när de användes som artificiellt dagsljus under fem veckor kunde vi inte se någon skillnad i vare sig dygnsrytm eller mjölkmängd. Att ögonen inte reagerade på rött ljus beror nog snarare på att det röda ljuset inte stimulerar de näthinneceller som signalerar att pupillen ska dra ihop sig, säger Sofia Lindkvist.

Mjölkmängden var konstant

Det faktum att mjölkmängden var konstant med alla tre ljusfärger under en period när den förväntades minska tyder på att ljusintensiteten och antalet timmar med ljus är viktigare än färgen på ljuset, enligt avhandlingen.

– Vi undersökte också nivån av sömnhormonet melatonin i blodet, som är kopplad till vår biologiska klocka, och det visade sig att korna svarade hormonellt på samma sätt oavsett färg. Ett starkt rött ljus uppfattades som dag och det var inte heller någon ökad aktivitet med blått ljus. Ett vanligt vitt ljus fungerar bra, man behöver inte krångla till det, säger Sofia Lindkvist.

Ko går genom hinderbana i vit belysning. Bild: Sofia Lindkvist.

Klarar hinderbana i mörker

I doktorsarbetet gjordes också en studie där korna fick gå igenom en hinderbana i olika ljusmiljöer. Det handlade om ljusa och mörka miljöer, men också om jämnt och ojämnt ljus samt ljus med olika färg.

Ko går genom hinderbana i mörker. Bild, tagen med värmekamera: Kajsa Ståhlberg.

Korna gick lika obehindrat igenom banan i mörker som i starkt vitt ljus, visade det sig.

I svagt rött ljus, där vissa delar av hinderbanan var bättre upplysta än andra, gick korna dock långsammare och verkade undersöka sin omgivning närmare. Forskarnas slutsats är att kor ser bra i mörker, men är mer försiktiga i en ganska mörk miljö med ojämn belysning.

Ko går genom hinderbana i röd belysning. Bild: Sofia Lindkvist

– Det här är intressant eftersom nattbelysning är obligatorisk för nötkreatur enligt den svenska djurskyddslagen, medan man i exempelvis Storbritannien måste ha det släckt under natten. Korna ser bra i mörker så det finns egentligen ingen anledning att ha det ljust nattetid, säger Sofia Lindkvist.

Olika ljus på gårdar

Ljusmiljöerna i svenska kostallar skiljer sig mycket åt, konstaterar Sofia Lindkvist också i sitt forskningsarbete. På fyra undersökta gårdar uppmättes ett mycket ojämnt ljus och inte på någon gård nådde ljusmiljön upp till vad som rekommenderas för en arbetsplats för människor.

Avhandlingen, menar Sofia Lindkvist, ger viktig kunskap om hur ladugårdar bör ljussättas. I korthet: Kor behöver inte ljus för att hitta i ladugården under natten. Färgen på ljuset verkar vara mindre viktig än ljusets intensitet och det är även viktigt med en jämn spridning av ljuset.

– När ljusmiljön i en ladugård utformas behöver man ta hänsyn till dagsljusinsläpp, ljusarmaturer och deras placering, inredningen och färger, samt byggnadens placering med hänsyn till väderstreck och omgivningen, säger Sofia Lindkvist.

Läs också: Kycklingar gillar lek – och mamma
Därför luktar det sommar
Varför går björnen i ide – men inte vi?

Avhandling:

Light environments for dairy cows – Impact of light intensity, spectrum and uniformity.

Kontakt:

Sofia Lindkvist, doktorand vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
sofia.lindkvist@slu.se