Tema

Varför går björnen i ide – men inte vi?

Nu gör björnar vad många önskar så här års, går i ide och sover tills det är vår igen. Men vi människor skulle aldrig överleva vintersömn i ide som björnar gör. Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet berättar varför.

Varför går björnen i ide?

– Det mesta talar för att björnar är tvungna att gå i ide för att det inte finns någon mat under vinterhalvåret. För att överleva är det nödvändigt för björnarna att halvera sin ämnesomsättning, för att använda så lite energi som möjligt. Björnen andas långsammare i idet, pulsen sjunker och den tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt.

Vad gör en brunbjörn i idet?

– Mest sover de, men eftersom kroppstemperaturen bara sjunker med fyra till fem grader så är det inte någon djup dvala. Björnar kan vakna kortare perioder och röra på

sig lite. Den lilla mängd urin björnarna producerar återabsorberas i kroppen från urinblåsan. Slaggprodukterna används till exempel till att återbygga muskler. Det enda vatten björnarna förlorar under vintersömnen är via utandningsluften.

– Björnhonorna föder ungar och diar dem i idet, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hon vare sig äter eller dricker under denna period.

Varför kan inte vi människor gå i ide? Det känns som att vi hade behövt det.

Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin forskar om björnars kroppsmekanismer. Bild: Ulf Sirborn

– Visst önskar man att det gick att krypa till kojs i november och vakna i april, men eftersom vi idag har så bra tillgång till mat så behövs inte det. Det finns förvisso fynd som visar på att tidiga hominider kan ha varit vilande de delar av året då det var ont om föda, men idag hade människan inte klarat många dagar i idet.

– Om vi människor skulle ligga stilla utan att äta eller dricka under så många månader som björnen skulle vi bland annat drabbas av kärlsjukdom, muskelutarmning och benskörhet. Men björnar kan överleva hela vintern utan att utveckla någon av dessa komplikationer.

(Hominider är familjen primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonobo och människa ingår. Tillsammans med familjen gibboner bildar den överfamiljen människoartade apor, redaktionens anmärkning.)

Du studerar kroppsmekanismer hos björnar för att hitta sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor (biomemetik). Vad kan vi lära av björnen?

– Björnar behåller nästan 90 procent av sin muskelmassa under vintersömnen, och trots att de har höga blodfetter och insulinresistens verkar de vara skyddade mot åderförkalkning. För att skydda sig mot komplikationer som till exempel muskelutarmning och kärlsjukdom, verkar de ha utvecklat en naturlig immunisering, nästan som om de hade vaccinerat sig.

– Eftersom björnar har skydd mot muskelutarmning, vill vi försöka hitta skyddande äggviteämnen i björnarnas blod som skulle kunna användas för att behandla patienter som av någon anledning tappar sin muskelmassa. Vi vill även förstå hur björnarnas skelett fungerar för att kunna hitta nya behandlingsstrategier mot benskörhet.

Vad gör en björn så stark?

– Björnarnas motståndskraft kan ha att göra med deras ovanliga matvanor, bland annat den stora mängden bär de äter. En diet med mycket bär verkar skapa en gynnsam sammansättning av tarmfloran och även minska nivåerna av blodfetter.

Läs mer: Björnen sover på hemligheter om hälsan

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Vad äter en björn? Svar: Helst blåbär

Björnen är en allätare, men äter mest bär och växter. Och allra helst kråkbär och blåbär. så fort bären börjar mogna övergår björnen nästan helt till en vegetarisk bärdiet. Och på hösten när det gäller att lägga på sig fettlager inför vintern, är det nästan bara blåbär och lingon som gäller, den stoppar då i sig 15 000-20 000 kalorier om dagen, vilket motsvarar 28-30 kilo bär varje dag. Bären är rika på resveratrol och c-vitamin, som skyddar cellerna mot oxidativ stress.

Björnar är ofta rätt dåliga på att jaga, och äter därför kött mest på våren då älgkalvar och renkalvar är lättare byten. Björnen snor också ofta byten från till exempel en varg. På våren äter björnar även myror(främst stackmyror på våren och hästmyror på sommaren) och mycket annat som larver, honung, svampar, hasselnötter,  fisk om det finns, men den kan också festa loss på matrester från människornas soptunnor.

Hur länge ligger björnen i ide?

I de nordligaste delarna av landet ligger björnarna i ide från slutet av september till början av maj, det vill säga cirka sju månader. Längre söderut är idevistelsen drygt en månad kortare. Det finns också individuella skillnader på hur länge björnar är i idet. Vuxna hannar lägger sig senare än honorna och honor med ungar går ur idet senare. I Sydeuropa händer det att vissa björnhannar inte går i ide alls – tillgången på föda styr ideperiodens längd.

Var finns det björnar?

Björnen har förutsättningar att klara sig i hela landet, men förekommer i huvudsak från mellersta Värmland, norra Närke, Västmanland och Uppland och norrut. Och framförallt i norra Jämtland.

Hur många björnar finns det i Sverige?

Det finns runt 3000 björnar i Sverige, enligt Naturvårdsverkets populationsberäkning 2017. En spillningsinventeringen 2020 tyder på att Jämtland är björntätast i landet med 700-1000 individer, varav 70 procent lever i skogarna runt om i Strömsunds kommun. Läs mer: Björnspinningsinventeringen 2020 (pdf)

Hur föder björnen sina ungar

Björnar parar sig på försommaren, men implantationen, då ägget fäster i livmodern, sker först i slutet av november eller i december – beroende på hur feta honorna är. För  ett mänskligt embryo händer detta fem-sex dagar efter befruktningen. Två månader senare föds ungarna. Björnmamman har inga problem med att föda fram eller ge di till sina små i idet, trots att hon varken äter, dricker eller rör på sig. Björnungar är stora som ekorrar när de föds, men väger 2-4 kilo när de lämnar idet.

Vad är biomemetik? När forskare tar hjälp av naturen.

Biomemetik är när forskare tar naturen till hjälp för att lösa problem. För forskare inom medicin är brunbjörnen som ett vandrande bibliotek av biologisk information. Forskarna studerar björnarnas kroppsmekanismer försöker omvandla kunskapen till sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor – i samarbete med till exempel veterinärer, zoologer och biologer.

Läs mer: Tre forskare om när naturen står för modellen, Karolinska institutet

Källor: SLU Artdatabanken, Naturvårdsverket och Skandinaviska björnprojektet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Varför går björnen i ide – men inte vi?

 lästid ~ 5 min