Hönsmamma gömmer en kyckling under sin vinge. Bara kycklingens huvud syns bland fjädrarna.
Artikel från forskning.se

Att krypa in i värmen hos mamma och leka med kompisarna i flocken. Det är lycka för en kyckling. Nu vill forskare ge kycklingar i stordrift ett bättre liv.

Uppfödningen av slaktkyckling och värphöns blir stadigt alltmer storskalig, och kostnaderna för att producera kött och ägg minskar. Men det gör inte kycklingar lyckligare.

Forskare och andra jobbar hårt för att ta fram alternativ till den allt tuffare miljön, där uppemot en miljon kycklingar kan födas upp i samma stall. Branschen har infört förbättringar, men med nya uppfödningsmetoder kommer också nya problem. Går det att hjälpa kycklingar få utlopp för sina naturliga beteenden i en onaturlig miljö?

Forskare vid Linköpings universitet hoppas det. Nyligen slutförde de en studie om hur lek kan få kycklingar i stordrift att må bättre. Kycklingarnas lek kan visa hur de mår, men också användas för att ge dem ett bättre liv, menar Per Jensen, professor i etologi.

Kyckling som letar mask
Kycklingar utomhus brukar plocka upp en mask i näbben, svinga den runt, och sen springa iväg, för att få de andra kycklingarna att jaga efter.

Kycklingar leker precis på samma vis som deras vilda förfäder, röda djungelhöns. De plockar upp föremål i näbben, jagar varandra, eller låtsas slåss genom att hoppa bröst mot bröst.

Kycklingar älskar att leka

Forskarna satte kycklingarna på en ”lekplats” med stor yta, ljus, och kunde se fjorton olika lekbeteenden, som de delade in i tre grupper: föremålslek, social lek och rörelselek. Vanligast var föremålslek, särskilt med sådant som liknade maskar: snörstumpar, remmar och halm.

– De sprang omkring med föremålen och de andra kycklingar satte efter och försökte ta det ifrån dem. Det påminde om hur hundar leker med bollar, säger Per Jensen.

Många djur leker mindre när de mår dåligt. Därför blev forskarna överraskade när kycklingar som utsatts för stress inte blev passiviserade utan tvärtom lekte mer. Sannolikt har de ett uppdämt behov, menar forskarna.

När kycklingar är omkring 35 dagar leker de som allra mest, samma ålder som kycklingar i det fria blir oberoende av sina föräldrarna. Det är också vid den åldern slaktkycklingarna brukar avlivas. För att kycklingarna ska må bra är det viktigt att under sin korta livstid ha utrymme för lek, menar forskarna. Det gäller även för värphöns som lever uppemot ett par år.

Kycklingar som söker skydd hos hönsmamma.
Det viktigaste för en kyckling är att få vara hos sin mamma, Nästan inga slaktkycklingar får det. Bild: Michael Anfang, Unsplash

Vad är naturligt för en kyckling?

  • Kycklingar använder nästan all vaken tid till att leta föda. De sitter på pinnar – substitut för skogens grenar – och sandbadar för att hålla sig rena och slippa parasiter. Vid sandbad täcker de sig själva med sand och skakar av sig, ungefär som hundar efter en simtur. Sandbad är också ett sätt att umgås med andra och stressa av.
  • Naturligt för en kyckling är också att ha en mamma att ty sig till och att samlas i mindre flockar med tydliga revir. Som bäst mår de tillsammans med 10-25 andra höns som går fritt i skogen eller en trädgård. 

Får aldrig någonsin träffa en mamma

Att krypa in under kycklingmammans beskyddande vingar och känna hennes värme. Det är det enskilt viktigaste i kycklingars naturliga beteende, enligt Per Jensen.

Kycklingars naturliga sovmönster är att vila hos mamman en halvtimme, följt av en vaken halvtimme. Utan mammor blir kycklingarna vimsiga och springer omkring huller om buller, bland annat på varandra. De som försöker sova får sin sömn störd oavbrutet. Att det är ljust sexton timmar om dygnet i ett kycklingstall, vilket är EU:s maxgräns, gör det inte bättre.

– De mår bäst av att få präglas på en höna med ett omsorgsfullt modersbeteende. Men det är elefanten i rummet, även bland forskare. Kycklingar i produktion får aldrig någonsin träffa en modersfigur, säger Per Jensen.

Utan mamma löper värmereglagen amok

När kycklingar inte har någon mamma får de svårt både med att reglera sin temperatur och synkronisera sitt vilobeteende, förklarar Jenny Yngvesson, som forskar vid SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa.

– När de är små och inte fått sin fjäderdräkt är det viktigt att de kan vila i mörker och värme. Det behöver inte vara 38 grader i hela stallet, men det ska finnas varma platser. När de blir större behöver de i stället göra av med sin överskottsvärme och föredrar då att vila högt upp.

Trots kycklingarnas behov, finns ganska lite forskning om olika sätt att ge kycklingar något som liknar en mamma. Men försök görs med artificiella mammor av olika snitt, från en enkel fjäderplym till en uppstoppad höna – bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bild: Jason Leung, Unsplash
  • Slaktkycklingar träffar aldrig sin mamma, eller någon vuxen individ
  •  De allra flesta föds upp inomhus, det får vara upp till 25 kycklingar per kvadratmeter golvyta i kycklingstallarna,
  • Runt 115 miljoner kycklingar slaktas årligen i Sverige – vid en ålder av 35 dagar (siffra från 2021, SVA)

Mamma i form av en plattform

Som alla ungar behöver slaktkycklingar vila och sova stora delar av dygnet. SLU-forskaren Sara Forslind har just doktorerat med avhandlingen Never wake a sleeping broiler…..

I den undersöker hon hur plattformar, artificiella värmetak – egentligen en simulerad mamma – och varierat ljus kan hjälpa kycklingar till mer ostörd sömn.

Plattformar används i stallarna för att slaktkycklingar har svårt att sitta på en pinne. eftersom de är framtunga och deras skelett skört. Det beror i sin tur på att kycklingarna är avlade på att få mycket kött framtill, för att tillfredsställa efterfrågan på stora bröstfiléer.

Tanken är att yngre kycklingar ska kunna sova under plattformar med värmetak på undersidan – som också blockerar ljus – medan äldre hönor sover ovanpå plattformarna.

Det visade sig att kycklingar som vilade på plattformarna blev mindre störda i sömnen och hade längre viloperioder. Det vore intressant att undersöka de tre faktorerna kombinerat med naturligare ljusväxlingar, tycker Sara Forslind, men svårt eftersom det blir för många parametrar.

– Vi har gjort tre försök där vi varierat en av faktorerna i taget. Det visade sig att var och en av dem förbättrade kycklingarnas vilobeteende. De sover längre och blir mindre störda av andra kycklingar.

Kycklingar föredrar bad i finkornig sand

Till skillnad från miljön i produktionsstall, där den ena dagen är den andra lik, prövade några andra forskare vid SLU att variera i miljön för kycklingarna. Och såg att detta kunde stimulera kycklingarna att utveckla sina naturliga beteenden bättre.

De gav kycklingarna olika slags strö och sittpinnar för att se vad de föredrog. Det visade sig att kycklingar helst sandbadar i material med fin struktur, som torv och sand. Däremot sov de hellre i kutterspån och inte lika gärna i torv. Fler valmöjligheter kan ge kycklingarna en känsla av kontroll vilket kan få dem att må bättre, menar Lena Skånberg, forskare i djurvälfärd vid SLU.

– Det kan öka kycklingarnas motivation att utforska och hos dem som fått välja mellan olika typer av strö och sittpinnar förbättras immunförsvaret, säger Lena Skånberg, forskare i djurvälfärd vid SLU.

Kycklingar som får vara utomhus har det bäst

Frigångssystem inomhus har befriat kycklingarna från trånga burar, men kan ha skapat andra problem, menar Lena Skånberg. Ett fenomen som forskarna upptäckt de senaste åren, och ännu inte kan förklara, är att väldigt många värphöns i frigående system får bröstbensfrakturer.

– Det pågår forskning kring vad problemet beror på, något som verkar vara multifaktoriellt men kanske kan det även ha något med uppväxtmiljön att göra, säger Lena Skånberg.

Hon samarbetar med uppfödare som själva ger fåglarna bättre miljö på olika sätt. Särskilt påhittiga är ekologiska lantbrukare, som har krav på sig att ha kycklingar på större ytor och med möjligheter att gå ut.

Att kycklingar har mer plats, får vara ute och växa långsammare ger dem större chans till naturligt beteende, förklarar Jenny Yngvesson. Inom äggproduktionen finns fler frigående höns med tillgång till utevistelse, än bland kycklingar i stordrift.

– Även om den inte är ekologisk vill många uppfödare att de ska få gå ute. Det finns ägg från utegångshöns märkta i vanliga affärer, så det ger genomslag till konsumenterna.

Per Jensen är försiktigt optimistisk om möjligheterna att även ge kycklingarna bättre liv.

– Det går att förbättra miljön om vi producerar kunskap som konsumenter tar till sig – och blir beredda att betala några kronor extra för kycklingkött eller ägg.

Sex saker som får en kyckling att må bra


1

Mamma – tillgång till en artificiell hönsmamma – med inbyggd värme och mörkt under ”fjäderdräkten” ger kycklingarna en mer naturlig sömncykel och temperaturreglering.

2

Födosök – tillgång till ”leksaker” (strömaterial) ger kycklingarna bättre möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende att picka och krafsa nästan all vaken tid..

3

Sömn – variation i tänkbara platser för sömn i stallen, som pinnar med olika textur eller form, gör det lättare för kycklingar att hitta sovplatser de tycker om. Variation i ljus underlättar en naturligare sömncykel..

4

Vara ute – lösdrift i stället för burar gör kycklingarna modigare och mer nyfikna. Större ytor, variation i miljön, många valmöjligheter och tillgång till sandbad minskar stress.

5

Socialisera – möjlighet att leva i små grupper på 10-20 djur minskar stress..

6

Växa långsamt – hybridraser som växer långsammare har mindre problem med bland annat skör benstomme.

Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera